I den kommande Civila VälfärdsStaten upplever individen efter ungdomsåren en närmast obegränsad frihet att göra vad hon (1) vill. Genom den uppfostran hon fått genom föräldrarnas ansvar, har hon då förhoppningsvis formulerat många av sina grundläggande värderingar och kunnat formulera i alla fall vissa lämpliga mål.
Den nya skola hon genomgått har varit inriktad på att – tillsammans med föräldrarnas grundläggande insats – ge henne verktygen att kunna bli en självständig och god människa: en bra förståelse av den egna naturen och egenskaperna samt en förhoppningsvis okuvlig vilja till självständighet och rationellt eget tänkande.
Den ska också ha gett henne relevant kunskap, goda arbetsvanor och respekt för andra individer mm.
Beroende på de nya förutsättningarna i samhället blir vanliga människor nu också betydligt mer seriösa i valet av sina värderingar och åsikter. De förstår, att dessa verkligen är oerhört viktiga för deras liv, som de numera har fullt ansvar för.
Att som idag kritiklöst plocka upp viktiga åsikter från Facebook eller vänner utan att verkligen tänka igenom och pröva dem, syns nu helt förkastligt.
I detta samhälle kommer andrahandsmänniskorna – sådana, vars åsikter är väsentligen formade av andra – att vara betydligt färre. Andlig osjälvständighet, vilket ju är den främsta egenskapen hos andrahandsmänniskor och snöflingor (2), är inte längre ett respektabelt karaktärsdrag.
Det blir i den nya situationen istället värt förakt och intresset för andra tankar än tidigare vanliga och accepterade kommer att explodera.
Tillkomsten av en frihetlig regering hindrar naturligtvis det offentliga från att fortsätta den massindoktrinering, som genomförts av Sveriges befolkning sedan 1950-talet.
Den har skett genom skolan; vissa fakulteter på högskolor och universitet; offentliga media (och delvis även privata); kulturinstitutioner av alla slag (påverkan genom bibliotek, teatrar, biografer osv); subventioneringen av böcker, film och traditionella konstarter ger också effekter; genom Svenska Kyrkan, som socialdemokratin utformat som ett av sina propagandaorgan; fackföreningar; offentliga förvaltningar; NGOs vilka får anslag beroende på deras politiska propaganda osv.
När denna samhälleliga andliga manipulation stoppas, får mängder av ungdomar och vuxna möjlighet att istället för att kraftigt påverkas i de flesta viktiga frågor tänka själva och individuellt försöka finns ut och formulera vad de verkligen anser.
Objektivt material att använda som bas för ungdomarnas egna tänkande kan bland annat ges inom den nya skolans ram. Andlig självständighet och egna val av värderingar och åsikter är libertarianska grundvärden.
Många ungdomar och därmed även äldre har fostrats att vara vänster och kollektivister, och att socialdemokratin igår och idag utnyttjat sin makt på detta vis är moraliskt oanständigt och helt upprörande.
Man har försökt och väl i viss utsträckning lyckats med att genom indoktrinering delvis beröva människor deras möjlighet att forma egna åsikter på viktiga områden. Troligen har man då också ofta nämnvärt ingripit i deras liv.
Efter ungdomstiden får individen nya impulser och erfarenheter och ändrar sina åsikter genom att ny kunskap inhämtas. Man fortsätter då bara den successiva utveckling, som kan förväntas av en seriös och rationell individ. Synpunkter på hur denna utveckling kan ske finns bland annat i följande artiklar (3).
Världen ligger öppen för individen, och ansvaret att på bästa sätt förvalta sin potential ligger från och med nu fullt och helt på henne. Den tidigare inlärningen har förhoppningsvis betonat – förutom friheten och möjligheterna hon har – också det ansvar, som åvilar henne och vilket i mycket gäller inriktningen och utnyttjandet av hennes förmågor och potential. Ingen människa har egentligen haft en större val- och handlingsfrihet än hon.
De begränsningar hon nu har är enbart objektiva och beror av verkligheten; de gäller bl a hennes intelligens och arbetsvilja. De kollektivistiska och irrationella värderingar och vanor, som tidigare generationer påverkats att ha, exempelvis ideologiska eller andliga/religiösa sådana, har hon sluppit (såvida hon inte själv valt dem).
Många människor har tidigare orsakats problem av sin religion. Och om man ser på den mest inflytelserika av dagens ideologier – den kulturmarxistiska människo- och samhällsuppfattningen – finner man i denna ett antal möjliga orsaker till kommande psykiska problem för anhängarna.
Men eftersom libertarianen har en djupt förnuftsbaserad livssyn, kan hon i mycket vara fri från andliga hinder i sin utveckling. Dessutom bör motverkas, att hennes självuppskattning – såsom är en vana hos många människor – drar upp för snäva gränser för hennes agerande (4).
Klar medvetenhet om detta problem kan hindra dess uppkomst. Men då återstår ”bara” alla reella hinder, vilka kan vara väl så stora men jämfört med de andliga begränsningar man uppställer för sig själv inkl irrationella synsätt och offentligt indoktrinerade fördomar, är dessa bara som Kebnekaise jämfört med Mount Everest.
Ansvar för livet
Nu startar också det krav på individen, som vissa fruktar men de flesta motser med glädje, nämligen uppgiften att klara sig själv existentiellt. Det börjar kanske med ett ekonomiskt ansvar för sina studier, vilka finansieras med lån. Efter studierna inleds yrkeslivet, som kräver och formar så mycket av individen.
Detta bestämmer hennes utveckling i så många avseenden. Viktiga delar av beteendet hos en person, som seriöst avser att i grunden förverkliga sina Individuella Rättigheter, beskrivs i (5). Denne benämns här som den Personligen Ansvarstagande Människan (PAM) och kan ses som utvecklingen i libertariansk mening av borgerliga (differentierade) människor.
Hennes ansvarstagande bygger främst på fem psykologiska komponenter, vilka är: hennes värderingar; hennes mål i livet; ansvarstagandet för sitt sinne dvs sin andliga självständighet; ansvarstagandet för sin (och familjens) materiella existens; samt för sina vanor. En mycket viktig aspekt av individens beteende är också den etiska (6).
Önskan att individen verkligen tänker rationellt, anstränger sig att nå sin potential och förverkliga sina mål och har en hängivenhet för att i fysisk/andlig mening förverkliga sitt liv, är stort i libertarianismen.
Ansträngningarna i dessa avseenden bestämmer också, huruvida personen är en god människa. Individens snällhet, hjälpsamhet och stöd till andra är en sekundär form; individens vilja och ansträngningar att förverkliga sig själv, sina värderingar, mål och potential är den primära. Ett klart ansvar för andra kommer genom familjebildningen.
I de särskilda önskemål, som berördes i Del 3 som en ytterligare följd av den nämnda samhällskonsekvensen IV, nämndes också två andra typer av ansvar: att ge hjälp till utomstående samt att göra en samhällsinsats för att bevara sin frihet. Detta är handlingar, som en person bör överväga att utföra.
Huvudargumentet mot CVS kommer alltid att vara svenskarnas rädsla för att bli lämnade utan stöd av samhället. Ett enormt påstått behov av trygghet har hamrats i oss, sedan vi började skolan. Men ingen lämnas ensam i det libertarianska samhället. Medmänsklighet är ett grundvärde.
Men däremot är metoderna att säkra människors välfärd annorlunda än i SVS. Libertarianer har en tro, att frivillighet är naturlig för viss hjälp åt behövande. Men om sådan inte räcker, träder naturligtvis samhället omedelbart in och ger stöd.
Den andliga förändringen
Man kan säga, att ett libertarianskt samhälle innebär en kulturrevolution – men utan tvång. Det är ett andligt uppvaknande, och för äldre personer, med minnen från en annan tid, delvis ett återuppvaknande. Hur kan då dessa förändringar yttra sig ? Inledningsvis finner man, att upprätthållandet i samhället av de Politiskt Korrekta åsikterna mycket snabbt försvagas i CVS.
Människor har nu full frihet att tänka och tala fritt och sant, vilket länge hindrats. Eftersom inflytandet av olika varianter av åsiktspoliser och deras sanktioner snabbt minskar, kommer den starka censuren skapad av den politiska korrektheten och åsiktskorridoren att försvinna.
Den lilla del av PK, som hävdades gälla att visa hänsyn till andra, har heller aldrig behövts, därför att de flesta människor beaktar andras känslor beroende på traditionella hänsyn. Att vissa individer fortfarande kan u p p f a t t a att andra är okänsliga, är något annat.
Under de sista decennierna har särskilt yngre människor lagt sig till med en onormal och överdriven känslighet. Denna beror ofta på, att de känner, att deras kulturmarxistiska åsikter är ohållbara, och att de inte kan utstå att bli kritiserade och avslöjade att hävda orimliga ståndpunkter.
Ett huvudsyfte med PK – vid sidan av censur – är just att rädda sina anhängare från att offentligt få schavottera för irrationella och oförsvarbara ståndpunkter. Men detta syfte är inte försvarbart. Människor har fullt ansvar för vad de säger. Och deras tankar, att de är offer, är vanligen föraktliga. Men när en person då återknyter till rationalism, finner hon alla dess fördelar och glädjeämnen.
Rationella åsikter kan nu fritt breda ut sig i kraft av sin kvalitet och sakliga styrka. När kunskapen sedan sprider sig om hur mycket traditionella media ljugit – och om vad – och under så lång tid, kommer många tidningar och nyhetskanaler att förlora mycket av sin trovärdighet. Den svenska pressens likheter med den i de diktaturer man tidigare kritiserat är alltför stor.
Ambitioner, egna krav, målmedvetenhet och känslan av ansvar för sig själv driver nu många fler människor. Det beteendet är förknippat med djup personlig tillfredsställelse. Personer, som utvecklas i frihet, skiljer sig i sitt beteende väsentligt från socialistiskt eller kulturmarxistiskt dresserade personer.
Värderingarna skiljer sig mycket och därmed deras känslor och reaktioner. Nya och högre krav ställs i så många avseenden, och åsikterna är annorlunda. Bortfallet av tvång återställer respekten för medmänniskorna, samtidigt som kraven på förnuft och logik ökar radikalt. Och den naturliga glädjen i ett samhälle främst kontrollerat av personliga initiativ återkommer till Sverige.
Artikelserien om den civila välfärdsstaten
- Del 7: Vad upplever individen?
- Del 6: Ekonomisk politik och “den ofantliga sektorn”
- Del 5: Nya meningsfulla arbeten i privata sektorn
- Del 4: De konstitutionella och ekonomiska sektorerna
- Del 3: Grundläggande principer
- Del 2: Nödvändigheten av förnyelse
- Del 1: Den politiska bakgrunden
Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” Vakna upp! Dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.
Referenser
- Orden ”hon” och ”han” används likvärdigt i meningen att bägge könen alltid avses oavsett det pronomen, som används i sammanhanget.
- Det God Samhället: https://detgodasamhallet.com/2019/06/29/gastskribent-dan-ahlmark-andrahandsmanniskan-och-politisk-korrekthet/
och Nya Dagbladet: https://nyadagbladet.se/kronikor/snoflingorna/ - Artikelserien: ”Handledning i att bli en frihetlig människa” finns i kap. 2 sektion A1
- Frihetportalen: https://www.frihetsportalen.se/2023/03/ar-den-personligen-ansvarstagande-individen-skapelsens-krona-1-2/
- Frihetportalen: https://www.frihetsportalen.se/2023/03/ar-den-personligen-ansvarstagande-individen-skapelsens-krona-2-2/
- Nya Dagbladet: https://nyadagbladet.se/kronikor/den-etiska-faktorn
