Håkan Bergmark var röjdykare i svenska flottan. Han har haft flera uppdrag kopplat till den sovjetiska ubåten som sattes på grund utanför Karlskrona och Estonia-incidenten. Bergmark bedömer konsekvenserna av en minering i Östersjön.
Sveriges medlemskap i NATO har många nackdelar medan artikel 5 om ett så kallat ”solidariskt ingripande” om ett NATO land attackeras kan betraktas som en trygghet. Denna ”trygghet” överskuggas dock av medlemskapets nackdelar.
Värre är det USA-avtal som ingåtts under namnet DCA (Defense Cooperation Agreement). Det upplåter stora delar av vårt territorium till USA:s militära jurisdiktion och möjliggör för USA att placera långdistansvapen i Sverige utan någons som helst insyn eller kontroll.
Ännu värre är planerna på att minera Östersjön.
Redan under den första dagen av det första NATO-mötet i Washington där Sverige deltog som fullvärdig medlem kom ett beslut som kan påverka vårt närområde.
Relaterat: NATO-landet Estland vill införa ”poliszon” i Finska viken
Nio av de europeiska NATO-länderna, däribland Sverige, Danmark, Norge och Tyskland, har gått med på ett initiativ från Tysklands försvarsminister Boris Pistorius om att utveckla och köpa in samt förvara sjöminor ämnade att minera Östersjön.
Den förmedlade tanken bakom initiativet är att då kunna avskräcka Ryssland från aggression och expansion i regionen.
Minor är ett lömskt och fruktansvärt vapen. Så här skriver försvarsmakten om problemen med att röja och oskadliggöra gamla mineringar.
”En minerad farled eller ett avspärrat hamninlopp kan tvinga en motståndare att ta långa omvägar eller helt förhindra tillträde. Enligt Genèvekonventionen ska mineringar noggrant dokumenteras och tillkännages så att tredje part inte tar skada av minorna.
Idag är dokumentationen och arkiveringen av minfällningar betydligt noggrannare än på 1920- och 40-talet. De minor som fälldes under de båda världskrigen har dokumenterades i olika arkiv, men finns inte i någon gemensam databas.”
Som utbildad röjdykare vars huvuduppgift är att söka, finna och oskadliggöra minor och annat farligt såsom torpeder och bomber vet vi omfattningen av de mängder som fälldes under det senaste världskriget.
Under dessa 70 år har hundratals minor hittats och oskadliggjorts, ofta hittade långt ifrån de platser där de en gång placerades. Så även om man dokumenterar dess utplaceringar med noggrannhet finns det inga garantier för att de av naturliga skäl inte rör på sig eller flyttas.
Planerna på mineringen sägs vara beslutad. När den börjar genomföras är oklart.
En minering av Östersjön medför stora risker och är dyrt
Sveriges regering tycks fast besluten om att till varje pris provocera fram en aggression från Ryssland och därmed göra Sverige, Östersjön och Nordkalotten till en skådeplats för nästa världskrig.
EurAsian Times skriver i januari 2023:
”Australien går vidare med sina planer på att köpa avancerade sjöminor för att försvara sina territorialvatten från kinesiska och andra potentiella fienders marina intrång, enligt Sydney Morning Herald. Regeringen kommer att spendera upp till 1 miljard dollar på att anskaffa högteknologiska undervattensvapen.”
Under andra världskriget blev de största svenska förlusterna bland sjömän som förlorade livet från minsprängningar, torpeder och i undantagsfall Brittiskt stridsflyg. Man har beräknat minst 1500 dödade svenska civila sjömän.
Sveriges malmbåtar till Hitler gick ofta med tysk eskort och blev på så sätt byte för både ryska och allierade attacker. Många fall var också sprängningar från våra egna minor.
Östersjön är en viktig handelsled för runt 80 miljoner invånare i Östersjöns omedelbara tillrinningsområde och 10 nationer berörs. Konsekvenserna av en minering kan även bli förödande för handelsflottor, fiske och fritidsbåtar.
Text: Håkan Bergmark (Rumble)
Relaterat
- Försvarsmakten: Minering och minröjning
- Försvarsmakten: Inte bara minröjning
- EurAsian Times: Australia To Buy ‘Smart Sea Mines’ In Billion Dollar Deal That Can Differentiate Between Military & Civilian Ships
