USA mobiliserar militära styrkor – Venezuela misstänker att USA vill ta över landet

Den amerikanska militären har inlett en betydande uppbyggnad av trupper och fartyg utanför Venezuelas kust, en åtgärd som har väckt starka reaktioner från både Caracas och internationellt.

Enligt officiella uttalanden från Vita huset syftar operationen till att bekämpa narkotikakarteller och stävja inflödet av illegala droger till USA, men Venezuelas regering ser det som ett direkt hot mot landets suveränitet och en potentiell förberedelse för invasion.

USA har skickat tre Aegis-styrda missilförstörare, USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson, till vattnen utanför Venezuelas kust. Till detta kommer en attackubåt, amfibiefartyg, P-8 spaningsplan samt omkring 4000 sjömän och marinkårssoldater. Trump-administrationen har utökat styrkorna med en amfibieskvadron för att stödja den pågående operationen.

Enligt amerikanska myndigheter är det primära målet att utrota drogkarteller som har utsetts till terroristorganisationer, med fokus på att stoppa smuggling av fentanyl och kokain som når USA:s gränser. Operationen inkluderar underrättelseinsamling, övervakning och potentiella riktade attacker mot kartellerna.

USA anklagar Venezuelas president Nicolás Maduro för att leda den så kallade Cartel de los Soles, en organisation som påstås vara djupt involverad i narkotikahandel. Som ett led i detta har belöningen för Maduros gripande dubblats till 50 miljoner dollar, och amerikanska myndigheter har beslagtagit över 700 miljoner dollar i tillgångar som USA påstår har koppling till honom.

Dessa åtgärder kommer i kölvattnet av att USA sedan 2019 inte erkänner Maduro som Venezuelas legitima president, och 2020 åtalades han för narkoterrorism.

Från venezuelansk sida tolkas dock den militära uppbyggnaden helt annorlunda. Regeringen i Caracas tror att USA:s verkliga syfte är att hota landets suveränitet och skapa konflikt genom påtryckningar samt uppmuntran till paramilitära grupper.

Maduro har offentligt beskrivit USA:s handlingar som ”extravaganta, bisarra och orimliga hot” från ett ”nedgångsimperium”. Venezuelas regering avvisar narkotikaanklagelserna som ”hot och förtal” samt en ren ”uppfinning” fabricerad av USA.

Som svar har Maduro mobiliserat 4,5 miljoner milismedlemmar för att försvara Venezuelas hav, himmel och land. Spänningarna har eskalerat ytterligare efter Venezuelas kommunalval den 27 juli 2025, där Maduro-regeringen vann segrar som USA vägrar att erkänna.

Internationellt har operationen mött kritik. Kina har, enligt Fox News, fördömt USA:s militära uppbyggnad som en form av utländsk inblandning och en kränkning av Venezuelas suveränitet. Även Colombias president Gustavo Petro har uttryckt tvivel och sagt att USA misstar sig om militära åtgärder kan lösa Venezuelas pågående kris.

Experter varnar för att det kan leda till en bredare regional instabilitet. Båda sidor har hittills undvikit direkta konfrontationer.

USA försöker ta bort Maduro om och om igen

Spänningarna mellan Venezuelas ledning med Nicolas Maduro som vald statsledare och USA var på topp i januari 2019. Washington hotade att angripa Venezuela militärt om inte president Maduro klev av för lämna plats åt den självutnämnde oppositionsledaren Juan Guaido som hade stöd av USA. Maduro vann den gången maktkampen mot USA.

Rysslands säkerhetsråd varnade i februari 2019 att USA samlade ihop specialtrupper i Puerto Rico och Colombia med den sannolika avsikten att gå in i Venezuela och ta bort president Maduro.

I gryningen den 3 maj 2020 försökte legosoldater ta sig in i Venezuela från Colombia. Inrikesministern meddelade via en presskonferens att försöket misslyckades efter att Venezuelas styrkor dödat flera av inkräktarna.

I mars 2025 meddelade presidenterna Vladimir Putin och Nicolás Maduro en strategisk allians mellan Venezuela och Ryssland. Länderna formaliserade samarbetet genom ett omfattande partnerskapsavtal.

”Förstärkningen av vår relation ligger i linje med båda våra nationers utvecklingsintressen ”, sade Putin och betonade de ömsesidiga fördelarna med alliansen. Maduro uttryckte i sin tur tacksamhet för Rysslands orubbliga stöd och noterade: ”Vi tackar president Putin och det ryska folket för att de konsekvent står bakom Venezuela.”

Maduro sa i mars 2013 att dåvarande president Hugo Chavez fiender hade förgiftat honom med cancer innan han tillkännagav att två amerikanska flygvapenofficerare skulle utvisas från landet för att ha spionerat på militären och planerat att destabilisera Venezuela, skriver RT.

USA har angripit 85 länder sedan 1945

Sedan andra världskrigets slut 1945 har USA engagerat sig i ett stort antal utländska interventioner, inklusive militära attacker, bombningar, CIA-ledda covert operationer och ekonomiska påtryckningar som sanktioner. Enligt omfattande analyser från källor som Congressional Research Service och akademiska studier har USA genomfört minst 469 militära interventioner globalt sedan 1798, varav 251 sedan 1991.

För perioden sedan 1945 uppskattas antalet länder där USA har attackerat, bombat eller ingripit via CIA eller ekonomiska medel till över 80 unika länder, baserat på sammanställningar från historiska rapporter.

Nedan följer en tabell med en sammanställning av unika länder (ca 85), grupperade efter typ av intervention för klarhet. Listan är inte uttömmande, men baseras på historiska källor och inkluderar år, typ och kort beskrivning. Länder kan förekomma i flera kategorier om interventionerna varit mångfacetterade.

Venezuela har enligt uppgifter världens största oljetillgångar.

Venezuela is the number one oil reserve in the world. pic.twitter.com/foAk6oqL1O

— T. Sassersson, Editor@NewsVoice (@newsvoicemag) August 22, 2025