Av världens samlade militära utgifter spenderas ca. hälften 700 miljarder USD per år bara av USA. Slår man samman USA:s och övriga NATO-ländernas militärutgifter blir det uppåt tre fjärdedelar av världens samlade militärutgifter. Denna enorma krigsmaskin ger onekligen intrycket av att utgöra ett oövervinnerlig och tryggt försvar av västvärlden, om nu syftet är territoriellt försvar. Den svenska smyganslutningen till NATO via det s.k. värdlandsavtalet är sannolikt tillkommet i tron att en allians med denna krigsmaskin gör oss säkrare.
Text: Lars Bern | Foto (Bern): Torbjörn Sassersson
Den naiva uppfattningen inom det svenska etablissemanget att NATO innebär ökad säkerhet, bygger på en kraftig missbedömning av USA/NATO:s krigsmaskin, dess bakgrund och roll i världen. Jag har tidigare berört ämnet med några exempel och det har diskuterats i kommentarfälten.
USA:s krigsmaskineri sedan 1950
För att förstå syftet med USA/NATO:s enorma krigsmaskin kan vi börja med att titta på hur den använts efter andra världskriget.
År 1950 anföll Nordkorea Sydkorea med stöd från såväl Kommunistkina som Sovjetunionen. USA tillsammans med ett antal allierade stater lyckades få ett FN-mandat för att legitimera ett ingripande för att hjälpa sin marionettregim i Sydkorea. Kriget pågår formellt fortfarande eftersom ingen fred slutits och ingen kan sägas ha vunnit.
År 1953 störtades Mossadeqregimen i Iran genom en militärkupp organiserad av USA och Storbritannien. Den med USA allierade diktatoriska shahregimen tog över och styrde sedan landet i nästan 30 år. Efter en muslimsk revolt mot shahen år 1979 tappade USA sitt inflytande och makten togs över av Ayatolla Khomeini, vars efterföljande prästerskap fortfarande styr.
År 1954 störtas den vänsterliberala Arbenzregimen i Guatemala genom en USA-stödd kupp.
År 1956 utbryter det första av flera Israeliska krig mot Palestina/Gaza och andra arabländer, där USA beväpnar och stödjer Israel. Detta är ett pågående krig som varken USA eller Israel lyckats vinna för att uppnå fred.
År 1957 börjar USA:s inblandning i Indokina efter Frankrikes förlust i Indokinakriget. År 1964 provocerar USA fram en incident i Tonkinbukten som ger en förevändning att ingripa militärt i inbördeskriget mellan Syd- och Nordvietnam. Ett blodigt gerillakrig utbryter mellan USA och Nordvietnam som även sprider sig till Laos och Kambodja. Kriget kostar flera miljoner livet varav över 50.000 amerikanska soldater. Det slutar med ett förödmjukande nederlag för USA:s krigsmakt.
År 1961 avgår USA:s president Eisenhower och varnar i sitt avskedstal efterträdaren John F Kennedy för det militärindustriella komplexets allt för stora makt.
År 1961 utrustar USA en anfallsstyrka som försöker störta kommunistregimen på Kuba. Styrkan besegras av Kuba i det s.k. Grisbuktsintermezzot.
År 1973 stödjer USA/CIA en militärkupp som del i CIA:s Återgång till högerstyre i Uruguay. Samma år genomförs en blodig militärkupp med stöd från USA/CIA i Chile där den nyvalda vänster presidenten Allende störtas och mördas.
År 1978 tar det afghanska kommunistpartiet makten genom en militärkupp. I samarbete med USA:s allierade Pakistan utbildas och beväpnas 35 000 mujaheddinsoldater av CIA som sedan skickas in i Afghanistan för att som proxykrigare störta kommunistregimen. Året därpå sänder Sovjetunionen in trupper i landet för att rädda kommunistregimen.
Efter tio års gerillakrig och 15.000 stupade soldater drar sig Sovjetunionen ur kriget år 1989. I det vakuum som uppstår utbryter inbördesstrider mellan mujahedinkrigarna och 1994 utkristalliserar sig talibanrörelsen som den segrande gruppen. USA har på detta sätt ersatt en sekulär kommunistregim med en fundamentalistisk islamistregim som inför sharialagar och den islamistiska terrorismen i form av talibaner och al-Qaida får ett fast brohuvud.
År 1980 utbryter ett blodigt krig mellan Iran och Irak som vapenstöds från USA. Förhoppningen är att kunna störta den islamistiska regimen i Teheran. Operationen misslyckas.
År 1981 bygger USA upp den s.k. Contrasstyrkan i lydriket Honduras. Året därpå går den styrkan till angrepp inne i Nicaragua mot den folkvalda vänsterregimen. Operationen kostar en massa liv utan någon vinst.
Läs mer: A SHORT HISTORY OF U.S. BOMBING OF CIVILIAN FACILITIES
År 1983 invaderar och störtar USA den demokratiskt valda Bishop-regeringen i Grenada.
År 1986 flygbombar USA Libyens huvudstad Tripoli. År 1988 försöker USA provocera (?) regimen i Iran genom att skjuta ned ett iransk passagerarflygplan med pilgrimer.
År 1989 invaderar USA Panama varvid minst fyra tusen civila offer krävs.
År 1991 anfaller USA:s allierade Sadam Hussein oprovocerat Kuwait. Eftersom Gulfstaterna med sin olja är strategiskt oerhört viktiga för USA ingriper man genom operation Dessert Storm och kör ut irakierna ur Kuweit. Operationen avbryts när Kuweit är befriat då USA räknar med att Sadam Hussein kommer att störtas efter det snöpliga nederlaget. Men Hussein lyckas hålla sig kvar.
Efter Sovjetunionens sammanbrott och kommunismens fiasko upplöses Warszawapakten år 1991 och USA lovar att på motsvarande sätt avveckla NATO. En kort period med avspända relationer mellan Ryssland och väst inleds. USA:s militärindustriella komplex inser att den avspänningen kommer att leda till avrustning och krympande inkomster för rustningsindustrin samtidigt som man inser att det närmande mellan Tyskland och Ryssland som följer hotar USA:s makt över Europa. NATO börjar därför med en intensiv antirysk propaganda och en aggressiv utvidgning av alliansen för att ringa in och isolera Ryssland.
År 1993 invaderar USA av humanitära skäl Somalia vilket slutar med massaker på civilbefolkning och ett antal invaderande soldaters död. Förödmjukande fiasko för USA.
År 1995 startar NATO flygbombningar i Jugoslavien; serbiska ställningar i Bosnien.
År 1998 bombar USA strategiska mål i Sudan som visar sig vara fabriker för tillverkning av läkemedel.
År 1999 flygbombar NATO det ryssvänliga Serbien massivt. USA driver igenom Kosovos självständighet och skapade sin största militärbas, Camp Bondsteel, i Europa.
År 2001 anfaller USA/NATO Afghanistan för att störta talibanregimen och sätta stopp för terroristbaser i landet. Kriget pågår fortfarande och svenska försvaret har av någon outgrundlig anledning deltagit på USA/NATO:s sida. Kriget är på väg att förloras och talibanerna är på väg tillbaka.
År 2002 försöker USA genom en statskupp störta Hugo Chávez i Venezuela, men kuppen misslyckas.
År 2003 inleder USA och Storbritannien ett illegitimt korståg i Mellanöstern efter att ha presenterat falska påståenden om att Irak förfogade över massförstörelsevapen. Målet är att störta sju regimer i Mellanöstern och norra Afrika. Korståget inleds genom attacken på Irak och störtandet av den legitima ledaren Sadam Hussein. Korståget fortsätter i Somalia. USA initierar och finansierar Etiopiens invasion av Somalia, vilket skapar det krig och kaos som fortfarande härskar. Korståget fortsätter med intervention i Syrien via en proxyarmé som USA/CIA bygger upp av islamistiska terrorister efter Afghanistanmodellen. Detta lägger grunden till IS.
År 2011 fortsätter korståget genom att NATO med bl.a. svensk hjälp anfaller Libyen och med stöd av inhemsk opposition mördas den legitima ledaren Gaddafi. Landet kastas in i totalt kaos där olika gerillagrupper bekrigar varandra och IS får ett ytterligare brohuvud. USA tvingas nu återigen bomba landet för att hindra att IS som de tappat kontrollen över tar makten.
Efter islamistiska brödraskapets maktövertagande i Egypten stödjer USA år 2013 den militärkupp som störtar brödraskapets valde president Morsi.
År 2015 ingriper Ryssland militärt för att hjälpa den legitima Assad-regimen i Syrien mot IS och USA tvingas i praktiken att bara se på. Med hjälp av ryssarna lyckas den syriska armén trycka tillbaka USA:s proxygerilla och återta förlorat territorium.
Konsekvenser av USA:s krig i världen
USA/NATO:s korståg i Mellanöstern har kostat flera miljoner människoliv och drivit tiotals miljoner på flykt, vilket nu bidrar till att destabilisera hela regionen och hela Västeuropa med alla sina NATO-länder. Inget gott har uppnåtts och hela operationen framstår som ett historiskt fiasko.
Bild: Offer från en amerikansk attack i februari 2012 mot Kapisa, Afghanistan – Moral Low ground: Study: 1.3 Million Killed in US ‘War on Terror’
Efter långvarig intervention via National Endowment for Democracy (NED) genomförs en USA/CIA-stödd statskupp i Ukraina år 2014 mot den legitima ryssvänliga presidenten. Man tar bl.a. hjälp av nazister och ultranationalister och ser till att få in en marionett som ny president. Fortfarande är den störtade presidenten populärare i Ukraina än USA-marionetten. Ukraina störtas på detta sätt in i inbördeskrig och kaos. Ryssland som har sin viktigaste flottbas kvar på Krim annekterar snabbt halvön genom en blixtsnabb oblodig och illegitim kupp som får starkt folkligt stöd.
Motdraget mot Ryssland blir att USA med stöd från ett oenigt EU initierar ekonomiska sanktioner mot landet. Målet är att med stor sannolikhet att destabilisera Putin-regimen med förhoppningen att kunna störta den vid en liknande kupp som den i Ukraina i samband med ryska valet 2017. Sanktionerna har hittills slagit hårdast mot ett antal EU-stater, medan Ryssland klarat sig långt bättre än väntat och rubeln har stärkts.
Sommaren i år görs ett kuppförsök mot NATO-medlemmen Turkiets valde president Erdogan. Mycket tyder på att USA tröttnat på den egensinnige Erdogan efter att denne visat tendens att närma sig Putins Ryssland, genom att lämna en ursäkt för nedskjutningen under hösten av ett gammalt ryskt bombplan. Erdogan pekar ut den i USA bosatte moderate muslimen Fethullah Gülens rörelse och CIA som krafterna bakom kuppen. Ett tydligt indicium på detta är att amerikanska MSM snabbt spred ut ett falskt rykte om att Erdogan sökt asyl i Tyskland. Kuppen blev ett fiasko eftersom Erdogan av allt att döma blivit förvarnad av någon.
Detta är hur USA/NATO:s enorma krigsmaskin använts under de senaste 60 åren. Inte i något fall har man ingripit till försvar av något allierat land mer än möjligen Nordkoreas anfall på Sydkorea för 66 år sedan och för att skydda USA:s oljeintressen i Kuweit efter Iraks anfall. I det aktuella fallet med kuppförsöket i Turkiet är det motiverat att ställa sig frågan om inte NATO stämplat mot den legitima regimen i ett NATO-land?
Fortsättning följer.
Text: Lars Bern
Relaterat
- SIPRI presents latest military expenditure data at UN headquarters [2016]
- SIPRI: World military spending resumes upward course, says SIPRI [2016]
