Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

31%

31.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Tege Tornvall: “Att bekämpa koldioxid är att bekämpa själva Livet”

publicerad 10 januari 2020
- Tege Tornvall
Tege Tornvall, eget verk
Tege Tornvall, eget verk
Tege Tornvall, eget verk

TEKNIK & MILJÖDEBATT. Faktajournalisten Tege Tornvall förklarar koldioxidens viktiga roll på Jorden. “Optimal för Jordens växtlighet och mänsklighetens försörjning vore troligen dubbel halt mot dagens”. Han jämför även Jorden med andra planeter i solsystemet, vilka har extremt höga koldioxidhalter som ändå inte påverkar planeternas temperaturer.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress. Tornvall har gett ut två böcker: ”Solen driver vårt klimat” samt ”Tänk om det blir kallare?”. | Artikeln är uppdaterad kl 11:38.

Enligt ”allmänna gaslagen” stiger temperaturen i en gas, då gasen komprimeras till högre tryck. Om gasen utvidgas och trycket minskar, sjunker temperaturen.

Jordens atmosfär är en blandning av gaser. Dess temperatur är ett mått på hur fort dess molekyler rör sig och kolliderar. Komprimerar man gasen till högre tryck, t. ex. i en cykelpump, får molekylerna högre hastighet. Då värms gasen, och pumpen värms nedtill.

När molekyler knuffas nedåt, ger gravitationen dem högre hastighet. Då ökar temperaturen. Med fler molekyler ovanför ökar trycket uppifrån. Från marken minskar i stället både tryck och temperatur med stigande höjd. Jetplan på 10 000 meters höjd kan ha minus 60 grader utanför fönstren.

Solens strålning värmer mark- och havsytan, som i sin tur värmer luften ovanför. Varm luft stiger. Vindar rör om alltihop i en ständig process, som för energin upp till cirka 11 km höjd. Där råder trycket 0,1 bar, en tiondel av trycket vid marken. Därifrån strålas energi ut i rymden som infrarött ljus. Då uppstår balans med Solens värmande strålning (Robinson-Catling).

Andra planeter har extremt höga halter av koldioxd

Mätningar på Mars och Venus visar ingen särskild effekt av hög halt koldioxid. Marktemperaturen på Venus som ligger närmare Solen är i genomsnitt 480 plusgrader. På Mars längre bort är den 68 minusgrader, men bådas atmosfärer är till 95-96 procent koldioxid.

Dennas effekt är alltså i praktiken NOLL. Det bekräftas av Nikolov-Zeller m. fl. och utesluter ”växthuseffekt” och ”växthusgaser”.

I stället gör en ”atmosfärisk effekt” Jorden beboelig: Gravitationen komprimerar atmosfärens gaser från rymden ner till marken till temperaturer vi kan leva med. Ett mått på denna uppvärmning är trycket vid marken: 1 bar här på Jorden.

Meningslöst räknande

Att jämföra olika källors och verksamheters utsläpp av koldioxid till atmosfären är meningslösa räkneövningar från felaktiga premisser.

Atmosfären gör Jorden beboelig, men redan små variationer kan ändra klimatet. De beror främst på kosmiska faktorer, bl. a. Jordens avstånd till Solen, jordbanans form runt Solen och Solens varierande aktivitet, synlig i antalet solfläckar. Dessa är nu extremt få.

Solens magnetfält är svagt och styr undan mindre av den kosmiska strålningen. Fler kosmiska partiklar når atmosfären och bildar kondensationskärnor för moln, som reflekterar Solens strålning. Detta har tidigare medfört kallt klimat och visar vad vi nu har att vänta i några decennier.

Brist på koldioxid

Länge i Jordens ungdom bestod atmosfären till 80-90 procent av koldioxid från Jordens inre efter våldsamma vulkanutbrott, men långa och djupa istiders kalla hav har löst (absorberat) det mesta av denna koldioxid.

Koldioxid är livets förutsättning. Växter får sin livsnödvändiga näring från koldioxid och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

I hundratals miljoner år har även stora skogar bundit koldioxid ur atmosfären. Döda växtdelar har omvandlats till stenkol och brunkol. Med koldioxid bildade skaldjur och koraller i haven skal och skelett med kalcium, som vid deras död sedimenterade och nu bildar kilometertjocka lager av kalksten.

Dessa processer har under årmiljoner utarmat atmosfären på koldioxid, så att halten understigit 0,03 procent under istiderna och nu återhämtat sig till 0,04 procent. Under 0,02 procent ligger gränsen för liv överhuvudtaget. Dagens problem är alltså inte för hög utan för låg halt.

Hot mot Livet

Att medvetet försöka ytterligare sänka den är därför ett hot mot Livet självt. Koldioxid är inget gift utan växternas livsnödvändiga näring. Optimal för Jordens växtlighet och mänsklighetens försörjning vore troligen dubbel halt mot dagens = 800 ppm (miljondelar, 0,08 procent – som i växthus.)

Kalla hav löser koldioxid, och varma gasar ut. Atmosfärens CO2-halt beror på havens temperatur, fortlöpande utsläpp från Jordens inre samt samspelet hav-atmosfär-mark-växtlighet i den s. k. kolcykeln. Av totalt ca 880 Gton rent kol (3.200 Gton koldioxid) omsätts per år ca 220 Gton. Därav tillför mänsklig verksamhet nu ca 9 Gton per år = 4 procent.

Skadliga effekter av utvinning och användning av kolhaltiga bränslen kan med modern teknik elimineras, renas, minskas resp. nyttiggöras. Det görs bäst i centrala anläggningar.

Öppna eldar särskilt inomhus är nu jämte metabola sjukdomar (i ämnesomsättningen) mänsklighetens största hälsohot.

Tillgängliga resurser för olika energikällor är en annan fråga. Kol och kolbaserade bränslen är inte fossila (fossil är mineraliserade = hårda rester av döda växter och djur och olämpliga som bränslen). De har bildats under hög värme och högt tryck dels av vanliga sediment från mjuka delar av döda växter och djur, dels från ursprungligt kol på större djup sedan Jordens ungdom.

Slutsatser

Skälen för Sverige att undvika kol är främst att minska vår importnota och att inte konkurrera med fattiga länder om deras oftast enda energikälla.

För självhushållning med bränslen menar Björn Gillberg att metanol från energiskog på 6 av totalt 23 miljoner ha svensk skogsmark skulle räcka. Den framställs med självgenererande, energialstrande förgasning och kan användas direkt, blandas i andra bränslen eller omvandlas till t.ex. biodiesel.

För bilindustri och bilägare är flytande, energirika bränslen enklast och billigast.

Text: Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans

Tege Tornvall är faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Teknisk Tidskrift och annan fackpress samt som konsult för bla Mekanförbundet. Tornvall har gett ut två böcker i klimatfrågan: ”Solen driver vårt klimat” samt ”Tänk om det blir kallare?”.

Relaterat

Läs mer av Tege Tornvall i NewsVoice och SvD


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq