Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
Svenska 15-åringar tappar stort i OECD:s globala kunskapsmätning PISA. Resultaten har rasat i matematik och läsförståelse och är tillbaka på bottennivån för tio år sedan.
Chefen för PISA* (OECD), Andreas Schleicher, sätter direkt fingret på en sårig svensk skolpunkt:
”Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad läraren säger. Det är oväsen och oordning”.
Vid förra PISA-mätningen 2020 fuskade utbildningsministern Anna Ekström (S) pinsamt med PISA-resultaten och försökte ”trolla bort” invandrade elever som avsiktligt exkluderats från provet för att försköna siffrorna. När detta nu har rättats till slår våra invandrarbarns dåliga svenskkunskaper igenom.
Alltför många av dessa barn har dåliga kunskaper i att tala, läsa och skriva och bäddar för stök i klassrummet. Det slår naturligtvis direkt igenom i både matematik och naturvetenskap, vilket i sin tur beror på den massinvandring vi haft under 2000-talet, vilket i sin tur beror på att en allt större del av föräldrarna aldrig har hållit i en penna och inte kan läsa eller skriva.
I sådana hem talas det inte svenska med barnen utan dari och pashto (Afghanistan), somaliska, tigrinska (Eritrea, Etiopien) och arabiska (Mellanöstern).
Lägg därtill att svenska skolor är starkt segregerade även pedagogiskt
Barn till välutbildade föräldrar får välutbildade lärare i högre grad än barn till lågutbildade. I utanförskapsområdena härskar mångkulturen och i många klasser finns ibland bara en eller två elever med helsvensk bakgrund och där även läraren talar dålig svenska. Hur ska man då kunna lära sig bra svenska där?
Taffliga och okunniga politiker har under årtionden skapat denna oordning, vilket kommer att stå Sverige dyrt i den globala konkurrensen länder emellan.
Framgångsreceptet lyder: behöriga, välutbildade, engagerade lärare med hög lön, mindre klasser, färre undervisningstimmar och kraftigt ökat stöd för invandrarbarnen.
Dagens verklighet liknar däremot mest ett pedagogiskt självmål: De flesta kommuner går med kraftiga underskott och det sparas hårt in på skolans resurser vilket i sin tur beror på vad massinvandringen kostar.
Totalt mellan 2015 och 2022 budgeterade regeringen svindlande 277,9 miljarder kronor för migration och integration. Jämför detta med pensionernas 41,8 miljarder och försvarets 76,5 miljarder kronor under samma period.
Några orsaker till svensk skolas tillkortakommanden:
- Den bristande likvärdigheten.
- Den skrämmande skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat, framförallt i läsförståelse. Flickorna ligger år före i könsmognad och dagens pedagogik är ständigt fokuserad på tala, läsa och skriva, vilket är extremt gynnsamt för flickorna och deras betyg.
- Flykten från kunskapen – man tappade tidigt fokus på kunskapsmålen som skolans huvuduppgift.
- De svaga skolledarna, då pedagogiskt kunniga började bytas ut mot ”räknenissar” och administratörer.
- Oro och stök i klassrummet.
- Avsaknaden av tydliga ledare i klassrummet med gedigna ämneskunskaper.
- Den stora invandringen som har ställt orimliga krav på lärarens huvuduppgift att nå kunskapsmålen.
- Överetableringen av friskolor med glädjebetyg och obehöriga lärare.
Relaterat
*”PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International Student Assessment.” – Skolverket