Andreea Stiuca: Förstå kopplingen kost och autism, ADHD

4
585
Andreea Stiuca: Förstå kopplingen kost och autism, ADHD
Andreea Stiuca. Privat foto

HÄLSA. Är du förälder till barn med funktionsvariation, kanske själv fått en NPF-diagnos eller helt enkelt älskar att nörda in dig i tarmflorans fascinerande värld?

Text: Andreea Stiuca – kostrådgivare, hälsonörd och förälder till barn med
funktionsvariation | Eko-logiskt konceptcafé & Vänner i Falkenberg (reklamlänk)

Att förstå till fullo hur vår komplexa biologiska mekanism fungerar har ingen
forskning än lyckats med men många pusselbitar börjar falla på plats, så även inom
kostens betydelse för autism samt andra funktionsvariationer. Tarmfloran
producerar över 90% av kroppens serotonin, vårt välmåendehormon, vilket kan
förklara en del om varför fler individer hamnar i ångest- och depressionsliknande
symtom i takt med att socker- och skräpmatkonsumtionen ökar.

Vården vill gärna medicinera med SSRI-preparat (syntetiskt framtagna droger för att
höja serotoninnivåerna hos patienten) vilket alltid leder till ett beroende av
preparaten men sällan några större skillnader i att öka det stadigvarande
välmåendet.

Kost och autism

Vad som många gånger är kännetecknande hos personer med autism och/eller ADHD är den ensidiga kosten och sockerbehovet: ju mer av exempelvis vit pasta,
socker, potatis samt andra stärkelserika livsmedel som ingår i den dagliga kosten
desto tydligare blir de svårigheter som är typiska för diagnoserna: hjärndimma,
koncentrationssvårigheter, dåligt fokus, slutenhet, kommunikationssvårigheter,
repetitivt beteende, utåtagerande i affekt, dålig impulskontroll osv.

De flertalet studier som har gjorts på individer med autism där snabba kolhydrater har uteslutits visar ett genombrott i beteende samt välmående hos majoriteten av deltagarna men ändå väljer man fortfarande inom skolmedicinen att medicinera i stället för att se över kostens betydelse.

Epigenetik och DNA. Bild: Colin Behrens. Licens: CC0, Pixabay.com
Epigenetik och DNA. Bild: Colin Behrens. Licens: CC0, Pixabay.com

Vad är epigenetik?

Epigenetik är ytterligare ett forskningsområde som visar att den kosten du tillför kroppen tydligt kan slå av oönskade gener samt slå på de gener som gärna bidrar till god hälsa – detta genom att bl.a. stimulera en god tarmflora. Antibiotika, medicinering med SSRI-preparat och amfetaminpreparat inte bara slår ut den goda
tarmfloran som behövs för en god hälsa utan stimulerar på ett icke önskvärt sätt
inflammationer som försätter kroppen i ett kroniskt sjukligt tillstånd.

Så när du som patient eller dina nära och kära varit vården-runt och fortfarande blir
sämre, då det kan vara ett tecken på att det är dags att tänka om och se över kosten
och dess betydelse.

Vad ska vi då äta?

Visst kan det kännas övermäktigt att ändra kosten, särskilt om det inte tas emot med öppna armar. Många gånger handlar det mer om konsistens än smak, så testa sig fram är det enda riktiga. En 2 deceliters smoothie med olika grönsaker (spenat, grönkål, broccoli) ihop med citrusfrukter, jordgubbar & mango kan döva smaken av det gröna och samtidigt tillföra en mängd näringsämnen. Från noll till något är ju faktiskt rätt najs! Fixar du inte smoothiekonsistensen kan du testa att koka, ugnsbaka eller äta
grönsakerna färska. I nio av tio fall handlar det om vanan, så öva!

Fem tips att ta med sig för en schysstare kosthållning som tarmen kommer sjunga serenader för och fullkomligt älska:

  1. Alltid ekologiskt för att giftminimera ett redan ansträngt avgiftningssystem
  2. Uteslut allt som är vitt: pasta, ris, bröd, socker och ersätt med råris, glutenfri
    havre, glutenfri pasta, glutenfritt bröd, quinoa, durrakorn, matvete
  3. Ta bort socker helt, ersätt med frukt, bär, kokossocker och björksocker
  4. Grilla, stek, fritera minimalt eller inte alls eftersom det bildar nitrosaminer
    (ytterligare ett gift att undvika) I stället kan du koka, ångkoka, ugnsbaka eller blanda färskt för maximalt näringsintag och för att behålla de nyttiga fibrerna.
  5. Mjölkprodukter är mycket inflammationshöjande i tarmen. Byt ut mot havre-,
    mandel- eller kokosprodukter (undvik soja). Hårdost och fermenterade livsmedel kan fungera i de flesta fall om de inte överkonsumeras (turkisk yoghurt, creme fraiche, a-fil, filmjölk).

Du har alltid ansvar för din och dina barns hälsa men du behöver aldrig vara ensam på den resan. Sök tips och råd, boka tid med en kostrådgivare med kunskap inom tarmflorans värld – en väl investerad slant för starten på en fungerande och
välmående kropp.

Jag önskar dig en grön-skön och välmående hälsoresa!

Text: Andreea Stiuca

Eko-logiskt konceptcafé & Vänner i Falkenberg (reklamlänk) finner du Hälsohubben – en plats för dig som önskar ta del av en holistisk livsstil.

Källor och relaterat


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
4 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Per Melin
Per Melin(@perra)
12 november 2021 kl 07:00

Bra artikel. Jag är dock skeptisk till punkt 5:

“Mjölkprodukter är mycket inflammationshöjande i tarmen. Byt ut mot havre-, mandel- eller kokosprodukter (undvik soja). Hårdost och fermenterade livsmedel kan fungera i de flesta fall om de inte överkonsumeras (turkisk yoghurt, creme fraiche, a-fil, filmjölk).”

Havre, mandel och kokos är inte sällan inflammationshöjande, många tål dem helt enkelt inte på grund av att de kan vara tuffa för immunsystemet. De här produkterna överkonsumeras ofta idag på bekostnad av riktiga mjölkprodukter.

Mjölkprodukter är ett ur näringssynpunkt mycket högvärdigare födoämne än havre, kokos och mandel, men de skall vara opastöriserade och komma ifrån boskap som har levt så naturligt som möjligt. Näringsämnena och floran i sådan mjölk gör att en skadad tarm efter en tid ofta återigen kan börja hantera vegetabilier, som frukt.

Somliga är dock så klart överkänsliga/allergiska mot mjölk.

Den som vill äta fermenterad mjölk gör bättre i att tillverka egen kefir av naturlig, ekologisk, ouppvärmd, icke homogeniserad mjölk, istället för att köpa de stora mjölkproducenternas homogeniserade och värmeskadade A-fil, filmjölk, yoghurt och så vidare.

Det finns mycket forskning och information om ovanstående. Här är en intressant intervju där Brittany Auerbach bland annat diskuterar hälsofördelarna med naturlig ekologisk mjölk enligt ovan:

Brittany Auerbach on Censorship and Natural Medicine https://newsvoice.se/2021/10/brittany-auerbach-censorship-and-natural-medicine/

Last edited 23 dagar sedan by Per Melin
Kin Joby
Kin Joby
Gäst
12 november 2021 kl 10:51

En bit på vägen, men långt ifrån optimalt. Varför inte helt sluta ned glykosintaget, dvs allt uppvärmt från växtriket?
Råa grönsaker och frukt är väl ok, men innehåller egentligen ingenting vad kroppen behöver och kräver långt mer energi att processa än vad som finns att utvinna.

Växt och djurriket har två helt skilda energisystem av uppenbar anledning, så varför försöka leva som en växt?

Per Melin
Per Melin(@perra)
Reply to  Kin Joby
12 november 2021 kl 12:22

@Kin Joby

  • Glykos finns i växtriket naturligt, utan uppvärmning.
  • Det finns många nyttigheter i vegetabilier som motverkar cancer och andra sjukdomar.
  • Vegetabilier kräver inte generellt långt med energi att processa än vad som finns att utvinna.
  • Den som äter och bryter ner växter i matsmältningsapparaten lever inte som en växt. Växter fungerar på ett helt annat sätt.

Apropå sanningshalten i din kommentar här ovan, Kin Joby:

https://newsvoice.se/2021/11/barnmorskekrisen-covidskandalen/#comment-412885

Last edited 23 dagar sedan by Per Melin
Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
13 november 2021 kl 14:56

När det gäller ADHD är det nog klokt att följa Hippokrates maxim:
– Låt kosten bli din medicin!