Thomas Quick – Sveriges värsta rättsskandal – Del 1: Tidsandan

3
233
Thomas Quick alias Sture Bergwall
Thomas Quick alias Sture Bergwall, 2016 – Foto: Per A.J. Andersson, Wikimedia Common, CC-BY-SA-4.0

ANALYS. Thomas Quick-skandalen har kallats Sverige allvarligaste rättsskandal som även fått ett världsrykte. Det har nu gått närmare ett decennium sedan resningsprocessen avslutades mot Quick som idag heter Sture Bergwall. Dan Ahlmark har tidigare kort skrivit om ämnet i en bok, men tar i denna serie på tre artiklar upp flera aspekter på fallet och Quick-kommissionens arbete. 

Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. | Del 1 | Del 2 | Del 3

Thomas Quick (TQ) är en person, som är förbunden med Sveriges största rättsliga katastrof, vilken allvarligt undergrävde vårt lands anseende som rättsstat. Fallet tillhör även internationellt den värsta gruppen av legala skamfläckar genom tiderna gällande länder med vanligen acceptabel rättssäkerhet.

TQ bekände sig ha begått 39 mord och dömdes av sex tingsrätter för åtta av dessa. Sju år efter att TQ år 2002 slutat att samarbeta med polisen, började en journalist – Hannes Råstam – arbeta med fallet och fick så småningom TQ att medge, att han inte begått några mord alls.

Det ledde, förutom till uppmärksammade TV-program och en utmärkt bok (1) av Råstam, till resningsansökningar gällande alla TQs morddomar. I Sverige förekommer resningar gällande mord bara ett par gånger per århundrade, men i detta fall beviljades resning under några år gällande alla domar. En ny rättegång var då möjlig i samtliga fall.

Varje ny åklagare, som sedan åter skulle föra samhällets talan mot honom i ett särskilt fall, fann dock i sin förundersökning, att underlaget för åtal överhuvudtaget var så svagt, att de istället lade ner förundersökningen.

Mellan 2009 och 2013 föll därför de tidigare domarna en efter en, och nuvarande Sture Bergwall (TQs ursprungliga och sedan återtagna namn) var alltså helt oskyldig till brotten. Trots motstånd från den rättspsykiatriska institutionen Säters sida utskrevs han senare från denna och blev fri efter över 20 års vistelse där.

Huvudfrågorna är då:

  • Varför dessa allvarliga misstag överhuvudtaget kunnat inträffa i Sverige? Vi föreställer oss ju, att vårt land har ett gott legalt system.
  • Hur var detta möjligt och säger det något viktigt om vårt land?

Vilka är skälen till Thomas Quicks beteende?

Orsaken till Quicks agerande under ett decennium var en svag och misslyckad människas metod att finna knark samt kontakt med och gillande från andra. Möjligheten till en materiellt säker existens på en rättslig institution påverkade säkert också.

TQ hade tidigare nästan alltid haft motgångar i sina försök att skapa en regelbunden inkomst, och han saknade vänner och sociala kontakter. Av ekonomiska skäl hade han 1990 begått ett farsartat försök till väpnat rån, vars uppenbara dumhet 1991 ledde till psykiatrisk vård på Säter, dit han ville.

Institutionell vård skrämde honom inte alls. Som bakgrund fanns dessutom en tidig dom 1970 om psykiatrisk vård beroende på, att TQ som ung vid fyra tillfällen begått sexuella övergrepp mot unga pojkar. Han utnyttjade också narkotika.

På Säter lyckade han göra sig intressant och få en mera avancerad psykologisk behandling än hans brott i och för sig motiverade. Han hade inga varaktiga kontakter utanför institutionen utan fann där ett liv, som tillfredsställde honom.

Av rädsla att bli utskriven gjorde han sig då intressant genom att gåtfullt antyda,  att han begått ett svårt brott: mord. Metoden var att sakta lämna ut uppgifter om ett möjligt mord han sade han hade begått tidigare under sitt liv; det tog dock mycket lång tid för honom att till synes orsakat av många sessioner av terapi börja minnas sitt dåd klarare eller mera sammanhängande.

Ytterligare ”erkännanden” av mord följde på detta, och det första mordet i TQs liv påstods ha skett redan i fjortonårsåldern. Händelseutvecklingen ledde så småningom, när antalet mord han bekänt och kunde beskriva växte, till en för honom tidigare aldrig upplevd uppmärksamhet och uppskattning som individ.

Han blev successivt en tragisk kändis och fick motta mycket sympati från andra (parallellt med mångas avsky). Hans ”svåra” arbete att finna ut ”sanningen” om sitt handlande och beträffande varje mord bit för bit återberätta detta för terapeuter och polis sades medföra sådana mentala påfrestningar, att han måste erhålla en ständig tillförsel av narkotiska preparat. Utan dessa sade han sig inte kunna stå ut med sin vidriga upptäcksfärd i den egna historien.

Hur kunde katastrofen inträffa

Skälet till att en person, som under terapin, vilken ibland sammanföll med polisförhör, ständigt gav fel uppgifter och egentligen visade grav okunnighet om många av sina ”mord”, inte avfärdades som lögnare berodde på en psykologisk teori formulerad av psykologen och psykoterapeuten Margit Norell (MN).

Hon var djupt influerad av Freud och Frankfurtskolan, och exempelvis Freuds inledande syn på psykiska problem orsakade av trauman hos små barn väckte hennes intresse. Senare lämnade han den åsikten.

Som handledare och personlig terapeut till ett flertal av de läkare/psykiatriker och psykologer, som skötte TQ på Säter, styrde hon helt behandlingen av honom (2).

Han var ytterst intressant för henne, eftersom hon var övertygad om, att han var ett fall, som bevisade just den Teori hon framförde om människors våldsbrott. Enligt denna var dessa nämligen ofta orsakade av främst sexuella övergrepp mot gärningsmannen i en tidig barndom.

MN var övertygad om, att de flesta allvarliga psykiska besvär, vilka exempelvis ledde till mord, orsakades just av sådana brott mot små barn. Dessa hade förträngt sina förskräckliga – och vanligen sexuella barndomsupplevelser – men dessa hade ändå effekter på deras vuxna beteende.

Vissa försökte nämligen efter viss tid, trots att de inte riktigt förstod eller ännu insåg vad som hänt dem, leva ut och genom sitt handlande omedvetet och symboliskt återberätta (återgestalta) de hemskheter de upplevt.

MNs hypotes var, att de kände ett starkt behov av att symboliskt återgestalta sina upplevelser (regression).

TQ påstods senare förtränga – pga den hemska karaktären av sina mord – minnena också av dessa. Men enligt MN kan man genom en lämplig terapi sakta avtäcka alltfler fragment av (a) vad som inledningsvis skett i barndomen, och sedan (b) de glömda brotten orsakade av just barndomsupplevelserna. Man återuppväcker alltså bortträngda minnen.

Därigenom kan man så småningom få fram allt klarare och definitiva bitar av minnena och på det viset rekonstruera hur morden genomförts, var offren begravts osv.

TQ anpassade sig med inlevelse precis till den ovannämnda teorin och dess syn på återgestaltning, och Säters psykoterapeuter och läkare ägnade därför stor uppmärksamhet åt honom och hans vård. Det blev inledningen till en formidabel rättspsykiatrisk vårdskandal.

I samband med att polisen kopplades in och deltog i arbetet att avslöja vad som hänt, upprepades frekvent att exempelvis erinra sig ett visst händelseförlopp i samband med ett mord. Just sådana upprepningar är särskilt farliga för att skapa falska och alltmer detaljerade minnen.

TQ syntes uppfylla teorins krav på övergrepp i barndomen. Han anklagade sin far för många grova sexuella övergrepp (våldtäkter) mot honom som litet barn, och sin mor för psykisk misshandel och ett avbrutet försök att mörda honom.

Dessutom hade de – enligt TQ – begått en rad andra groteska övergrepp mot honom. Berättelserna är hårresande och helt osannolika.

När dessutom alla hans fem syskon av bägge könen inte på minsta sätt kände igen eller trodde på hans anklagelser mot föräldrarna, eller på ett av TQ påstått missfall modern skulle ha haft (till vilket han kopplade flera orimliga och motbjudande övergrepp mot honom själv), fanns all anledning för polis, åklagare och rättsliga myndigheter att allvarligt beakta, om inte TQ ljög allmänt.

Detta slog även sönder basen för MNs teori: övergrepp i barndomen, vilket förhållande förhörsledaren torde ha förstått.

Problemet i just detta fall var dock, att förhörsledaren inte trodde på eller beaktade förhören med syskonen, och därför bröt mot reglerna och inte diarieförde dem.

Hannes Råstam fick först i slutfasen av sitt arbete tillgång till dem; de fanns bland femton pärmar med ej offentligt redovisat material förvarade i förhörsledarens arbetsrum, men det exemplet är bara ett av många på ett helt oprofessionellt polisarbete med många regelbrott, som innebar, att tingsrätterna under rättegångarna enbart fick kännedom om en ensidigt utvald del av insamlat material.

Detsamma gällde omständigheterna runt förhör, vallningar mm och sätten på vilka TQ styrdes. Man dolde exempelvis TQs ständiga utnyttjande av narkotika och effekterna av detta, eller sättet på vilket förhör genomfördes, vilket klart bröt mot all praxis. Det presenterade materialet var tillrättalagt och tvättat och skilde sig grovt från sitt ursprung.

Beträffande teorins påstående att hemska brott, som begås av personer äldre än barn, kan trängas bort – glömmas – är detta något, som inte är förenligt med modern minnesforskning.

Hemska upplevelser försvinner inte ur det medvetna. Precis som Freuds teorier saknar MNs teori, vilken är en mycket speciellt utformad variant av den psykologiska objektrelationsteorin, empirisk grund. Och utan en sådan bas kunde teorin inte vinna mycket beaktande från yrkesskåren eller i den psykoanalytiska teorin.

Och att en rättspsykiatrisk institution kunde låta sig förledas av den är förvånande. TQ var – efter ett antal tidigare professionella misslyckanden för Norell  – helt nödvändig för att hon till slut skulle kunna visa, att hon var en ytterst framgångsrik psykoanalytiker, som i grunden förändrade vår syn på människan.

  • Råstam, Hannes, 2012. Fallet Thomas Quick: att skapa en seriemördare.
    Stockholm, Ordfront.
  • Josefsson, Dan, 2013.  Mannen som slutade ljuga: Berättelsen om
    Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick. Stockholm,
    Lind & Co.

Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. | Del 1 | Del 2 | Del 3

Relaterat


Stöd NewsVoice genom att köpa kaffe
Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
Prenumerera
Notify of
guest
3 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
stig lönnqvist
stig lönnqvist
Gäst
23 april 2022 kl 21:39

Största missen måste väl polisen gjort. Kan man lita på experter. Troligtvis så litade 80% av folket på media och dömde TQ i förväg.
Om man fortsätter från det så propagerar media för osanningar även idag, media tar den mest lönsamma vägen, lögnen.

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
22 april 2022 kl 22:33

Jag tror att det var ett av flera fall på olika håll i världen som har ett samband med att man trodde sig iaktta extrema beteenden som man kopplade bland annat till multipla personligheter vilket under en tid ledde till häxprocesser tex i Kanada har jag för mig där småbarnsföräldrar dömdes till långa straff och var tvungna att erkänna sånt dom inte hade gjort eftersom ett nekande hade resulterat i ännu längre straff. I det fallet handlade det om att barnen påstods ha utsatts för hemska övergrepp.
Vare sig TQ eller dom var så skyldiga som det lät men syftet med allt detta anser jag var att det fanns tillämpningar av avancerat slag som man ville ha hemlig tillgång till och där hemligheten motiverades med att det finns farliga människor mitt ibland oss.
Jag går inte in på det i detalj men sammanfattningsvis fanns det ett behov av en stark hotbild.för att motivera starka motmedel som man ska hemlighålla för allmänheten.
Men jag tror inte att MN var med i ngn sammansvärjning. Hon trodde nog på det hon höll på med. Utan det var snarare Cia och deras fronter som manipulerade debatten och förstärkte rykten om hot.

Erik Forsman
Reply to  petergrfstrm
27 april 2022 kl 07:03

Jag har faktiskt varit i kontakt med Margit Norell två gånger över telefon. Hon framstod som en väldigt varm människa, man direkt fick stort förtroende för. Detta var i början av 80-talet och inget av detta med Sture Bergwall var då aktuellt. Hon var redan då beryktad och det fanns en hel krets runt henne med namn jag inte här tänker outa. Är lite inne på vad petergrfstrm tar upp nämligen att rättsväsendet skyddat de riktiga mördarna som nu är ute i de fria, om de nu lever vill säga.