ANALYS & DEBATT. Många personer har pekat på, hur extraordinärt det amerikanska valfusket är i år. Det gäller inte bara ett partis önskan att få makten i syfte att genomföra vissa lagförslag, som ekonomiskt gynnar de egna grupperna. Syftet är en transformering av hela det amerikanska samhället, vilket egentligen innebär, att man försöker stjäla USA, dess författningsmässiga, politiska och legala system och dessutom hela befolkningen. Detta innebär samtidigt ett grundskott mot amerikansk demokrati, och naturligtvis att invånarnas liv kommer att påverkas kraftigt.
Text: Dan Ahlmark | Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Daqs att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
Planer har utformats att förändra amerikanarnas framtid i många avseenden genom rader av radikala förslag. USA:s författning, som skyddar individernas rättigheter, kommer att vara ett minne blott. Världens ledande stat kommer i bästa fall att förvandlas till en radikal europeisk välfärdsstat med usel ekonomi och en sådana övriga svagheter samt med betydande ingrepp i människors frihet.
Demokratiska partiet och etablissemangen accepterade inte valet 2016 utan försökte ändra det genom flera konspirativa försök att få bort Donald Trump. De fortsätter nu genom att stjäla valet 2020 och en majoritet av amerikanarna tror också att så skett. Det finns ingen anledning att tro, att den åsikten dör bort. Genom själva fusket är författningen och demokratin nu satt ur spel. Rättssystemet kan återuppliva konstitutionen, men om detta inte sker av olika skäl, vad göra då? Om nu demokratiska val inte godtas i ett samhälle för att välja dess politik på de för samhället helt nödvändiga områdena, finns erfarenhetsmässigt bara våld kvar.
Har kuppmakarna tänkt på det?
Den nya regeringen kommer naturligtvis att försöka normalisera allt och framstå som moderat och söka samförstånd, lugn och ordning, men de planerade förslagen kommer snart att alltför tydligt visa radikalismen och det socialistiska tänkandet hos den nya regimen, och lurar troligen inte en majoritet av det amerikanska folket. Hur mycket demokraterna och deras partners i olika etablissemang och media inkl sociala sådana än kommer att dölja och missvisa fakta och prisa regimen, torde det vara svårt för en betydande del av befolkningen att acceptera det som hänt.
Skälet till att demokraterna överhuvudtaget vågat sig på detta vågspel är, att de sett möjligheten att efter en valseger förvandla alla illegala immigranter (15, 20 miljoner?) till röstande medborgare och samtidigt tillåta en stor inströmning till USA av nya legala samt illegala immigranter. Också de förväntas bli trogna demokratiska väljare. Genom att samtidigt ge Puerto Rico och Washington DC status som delstater får man även – förutom över tre miljoner nya medborgare – fyra nya demokratiska senatorer (1). Man ser alltså framför sig möjligheten att genom dessa effekter cementera demokraternas politiska ställning för minst en generation framöver – och därmed ha möjlighet att grundligt göra om landet. Problemet är då självfallet, att
(a) Biden/Harris-regimen stal valet i år, att
(b) detta uppmärksammats av en betydande del av befolkningen,
(c) att USA består av delstater med egna konstitutioner, och
(d) att befolkningen är beväpnad.
En Biden-administration skulle – trots formerna för sin tillkomst – ha ett stort internationellt stöd genom att diktaturer, multinationella företag och globalister får nytt handlingsutrymme. Finansiering av demokraterna men kanske även aktivt stöd i form av ingrepp i valsystemet kan ha utförts av främmande länder.
Läs mer: Dan Ahlmark analys: Hur sker valfusket i USA-valet?
Donald Trumps utrikespolitik har ställt krav på Europa och varit ett stort hinder för Kina, Ryssland och Iran. Försöket att införa stora transnationella handelsavtal, där USA överlämnade viss bestämmanderätt till utlandet, avvisades i början av hans presidentperiod. Trump reformerade därefter USA:s handelspolitik kraftigt och förändrade därmed arbetsförutsättningarna för många multinationella företag. Man kan säga, att handelsströmmarna genom detta förändras till ett värde av många biljoner dollar per år, vilket påverkar dessa företag negativt. Det internationella ekonomiska etablissemangen med sin djupa kontakter med de nationella, har under valet kraftigt stött demokraterna ekonomiskt och förväntar sig nu en annan handelspolitik. Men med tanke på att allmänheten nu förstår vad tidigare orättvisa handelsregler betytt för sysselsättning och löner i USA, kommer dock en återgång möta intensiva protester.
Trump har kraftigt utmanat FN i dess försök att bli en dominerande självständig politisk makt och är skeptisk till EUs strävan att omvandla Europa. USA har under Trumps ledning varit den ledande kraften för nationalism och ett hopp för de frihetliga rörelserna i Europa. Dessa försöker precis som Trump i sina länder motverka massinvandring och försöket från EU att överta ländernas suveräna bestämmanderätt. Vårt eget land har ju redan delvis genomfört det, som de amerikanska demokraterna planerar dvs att ta makten från inhemska medborgare genom import av utländska proletärer. Grunden till detta lades genom Göran Perssons nya invandringspolitik 2005, som sedan ledde till ca 100 000 nya invandrare per år (2). Regeringen Reinfeldts katastrofala migrationspolitik under andra regeringsperioden var bara grädde på moset för socialdemokraterna, och fortsättningen under Löfven bekräftade bara vänsters mål.
Läs mer: Dan Ahlmark analys: De underbara valmaskinerna i USA-valet
De politiska globalisterna och det stora etablissemang, som ser FN som en kommande världsregering, där mellansteget är, att EU-liknande transnationella organisationer ordnar ett överförande av nationell bestämmanderätt till sig själva, gläds alla åt ett nederlag för Trump. Detsamma gäller majoriteten av FNs medlemmar, som ju är auktoritära stater eller diktaturer. Arabvärlden kan vara ett undantag. De västeuropeiska regeringarna, som ska börja handelspolitiska förhandlingar med USA och krävs på högre försvarsanslag drar en suck av lättnad, medan de östeuropeiska länderna beklagar under tystnad.
Men amerikanska väljare bryr sig föga om utlandets reaktioner. Det som snabbt kommer att reta dem är, att Bidens ekonomiska politik, även om den till en början blir försiktig, kommer att åter sänka landets tillväxttakt och öka arbetslösheten. Bara utsikterna för restriktivare regler gällande pandemin, mängder av nya regleringar, företräde för fackföreningsåsikter, de kommande skattehöjningarna, återgången till Parisöverenskommelsen och återinförandet av en restriktiv klimatpolitik med dess breda inverkan på ekonomin, samt en förändrad energipolitik kommer att ha stora ekonomiska konsekvenser. Så sker även om man försöker införa förändringarna milt och successivt. Minnet av stagnationen under Barack Obama finns kvar, och även om Joe Biden inte under de första åren vågar ändra annat än mindre delar av handelspolitiken, blir sannolikt rädslan för Bidens/Harris allmänna politik så stor, att inverkan på Wall Street och investeringsviljan ändå snart blir kraftig. Börsen och dollarkursen stabiliseras i början av oroliga investerare i världen, som söker sig till trygga kapitalmarknader, men verkligheten inverkar så småningom. Dagens börskurser kommer troligen att falla.
Utgången av det amerikanska valet utgör den viktigaste konstitutionella och demokratiska frågan i Väst hittills under 2000-talet. Av det skälet och beroende på valets inverkan på västvärldens – och därmed världens – politiska utveckling är ”valresultatet” av gigantisk betydelse. Det illustrerar också vad som hänt med det amerikanska samhället. För bara 25 år sedan skulle de fakta, som nu kommit i dagen gällande sättet att genomföra valet, ha lett till att mängder av demokrater rest sig och protesterat mot, att deras parti betett sig på detta vis.
Men i dagens delvis kulturmarxistiska USA tar mycket färre människor aktivt ställning för vad som är rätt och sant. Man kanske inte vågar protestera pga media och omgivningen, eller helt enkelt inte bryr sig; alternativt är man kanske nöjd med att den egna sidan vinner och bekymrar sig inte om medlen, och vad de betyder för demokratin.
Samhällsmoralen i samhället är – precis som i Sverige – deformerad av kulturmarxismen, och en Bidenseger kommer att skada den ytterligare. En avgörande fråga är då, vad de frihetliga krafterna kommer att göra. Är det verkligen meningsfullt att arbeta politiskt med inriktning på kongressvalet 2022, när ingen garanti finns, att valfusket blir eliminerat ? Eller vad var det nu grundlagsfäderna sade om hur man ska bemöta en förtryckande regering?
Text: Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand.
(1) https://newsvoice.se/2020/10/usa-valet-2020/
