Konstitutionella aspekter
Betydande individuella rättigheter innebär restriktiva gränser för statens aktiviteter. I och med att individen har rätten att besluta fritt avseende en funktion, bortfaller det offentligas rätt att agera där. Dess primära funktioner är då försvar, rättsväsendet med nödvändiga kringfunktioner, viss utbildning och socialvård.
I dagens läge med en StatsVälfärdsStat (SVS), som styr en ofantlig offentlig sektor, kommer nedskärningen av denna kräva otaliga politiska beslut och fortsatt bred offentlig verksamhet under en period.
Den nya CVS bör bland annat vila på en ny författning, som strikt definierar människans individuella rättigheter och ger en tillfredsställande struktur åt det offentligas maktutövande. Det kräver reformer. Dagens konstitution fyller allmänt inte rimliga krav på en god författning.
Arbetet på 1974 års Regeringsform var – bortsett från enkammarsystemet – ett socialdemokratiskt beställningsverk med en dyliks kvalitet. Man skräddarsydde innehållet för att den socialdemokratiska regeringen, som antogs konstant sitta vid makten, skulle med stor central makt utan hinder och kontroll av något organ kunna genomföra sin politik på alla politiska nivåer och områden i Sverige.
Sverige har därför en svagare maktdelning horisontellt och vertikalt än de allra flesta demokratier (1). Den kommunala självstyrelsen är exempelvis till väsentliga delar en chimär. Enkammarsystemet underlättar central styrning, medan ett tvåkammarsystem, helst med olika valdagar, bättre sprider makten.
Samtidigt kan två kammare hjälpa ett parti, som ofta ligger nära en egen majoritetsställning, att behålla makten. En svensk regering med majoritet i riksdagen har en exceptionellt stark ställning. Den konstitutionella och legala kontrollen av regeringens arbete är ytterligt svag i Sverige.
En otillräcklig betoning av människans individuella rättigheter underlättar för den centrala makten, liksom i hög grad frånvaron av en svensk författningsdomstol. Europadomstolen är inget praktiskt alternativ till en sådan. Regeringsmakten över rättsväsendet t ex utnämningsrätten av vissa domare, är alldeles för stor.
Stark kritik har framförts mot en principiellt ointressant och otillräckligt styrande normativ grundlagstext för dess otillräcklighet att ge god politisk vägledning i en demokrati. Kritik riktas också mot ett bristande folkligt deltagande avseende grundlagsändringar, och dessutom för ett allmänt mycket svagt och föga begagnat folkomröstningsinstitut.
Liksom regeringen saknar ett effektivt kontrollorgan, råder otillräcklig kontroll och därför ett svagt ansvarsutkrävande av enskilda politiker pga valsystemet (se nedan). Det senare är olämpligt, ifall målet inte är centralisering av makten till partiernas ledningar.
Med tanke på partiernas allt lägre medlemsantal och partiledningarnas allt större interna makt i partierna är väljarnas möjlighet att avge preferanser för särskilda riksdagskandidater av stor betydelse. Valsystemet hindrar dock i mycket detta och bör förändras.
I syfte att återföra den politiska makten till folket bör därför en rad förändringar genomföras. Huruvida enkammarsystemet har fördelar framför flera kamrar utreds. Ett ökat självstyre för kommunerna ska införas. En viktig fråga är att motverka politikernas professionalisering, vars negativa effekter behandlats på annan plats (2).
Yrket som riksdagsman bör inte vara en livslång födkrok, utan det naturliga bör vara att efter – säg – högst tre riksdagsval återgå till den tidigare karriären. Undantag kan gälla några av partiernas allra främsta politiker. Förhoppningen är, att partierna tillser att antalet professionella politiker snabbt minskar.
Förbud att efter politiskt arbete ta sådan anställning i industrier, som riksdagspolitikerns arbete praktiskt berört, införs (såvida inte personen haft sin tidigare anställning där). Riksdagsmännens löner ska inte höjas snabbare än vanliga löntagares.
Kommuner beslutar själva om sina ersättningsnivåer. Alla ersättningar i internationella politiska uppdrag bör inte ge mera än enligt svenska normer. Användningen av löner mm för att köpa följsamhet till den internationella organisationens mål ska inte tillåtas.
Ett viktigt syfte för utformningen av valsystemet bör då vara att öka det personliga ansvaret för ledamöter. Frågan om hur personval delvis kan införas och kombineras med en proportionell representation i riksdagen får utredas. Antalet ledamöter i riksdagen bör och kan minskas särskilt som antalet frågor, vilka behandlas politiskt på djupet, minskar.
Makten som partiledningar har över lokala/regionala organisationers val av riksdagsledamöter ska om möjligt motverkas. Nya regler såsom beslutande kommunala och nationella folkomröstningar införs. Vissa frågor ska kräva folkomröstning. Ett exempel gäller invandringsvolymer (3).
Den offentliga finansieringen av partierna tas i väsentlig utsträckning bort, men naturligtvis inte avseende riksdagsmännens löner och hjälp för att administrativt stödja riksdagsarbetet. Endast politiska bidrag från fysiska personer godkänns.
Företag, fackföreningar och organisationer (särskilt sådana som erhåller offentliga bidrag) förbjuds att lämna sådana liksom icke-monetära bidrag till partier och valkampanjer. Bidrag från utlandet är inte tillåtna.
Ekonomisk tillväxt och andlig miljö
Ekonomisk tillväxt skapas i största utsträckning av privata personer och företag. Att skapa ett gott företagsklimat i ett land är därför ytterst viktigt. Hetsen mot företagare, som tidigare bedrevs i Sverige av politiska skäl av en då marxistiskt präglad svensk socialdemokrati, var naturligtvis skadlig för landets ekonomiska utveckling.
Utformningen av exempelvis skattepolitiken avseende personer var ett huvudskäl till att en rad viktiga företagare flyttade ut sin hemvist från Sverige – liksom i vissa fall huvudkontoret.
Så det sätt på vilket man offentligt ser och talar om företagare är ytterst viktigt, då dessa är den mest betydelsefulla orsaken till landets tillväxt. Därför är det beklagligt, att entreprenörskap och företagare i ett Sverige dominerat av socialdemokratin aldrig bemötts med tillräcklig offentlig uppskattning.
Hur ofta tas företagandets grundläggande betydelse upp i exempelvis den svenska skolan? Hur ofta behandlar ledande politiker på ett kraftfullt sätt villkoren för företagandet i landet?
Den andliga miljön har här ofta varit usel för existerande och – också väsentligt – potentiella företagare. Deras betydelse har inte korrekt betonats, uppmärksammats och uppskattats. Istället ska företagarnas mål och arbete uppmuntras, och deras insatser ses som det stora och nationella värde de utgör. De människor, som utför sådana prestationer, ska på alla sätt uppmuntras och belönas.
På olika sätt ska nya utvecklingsideer och en stark respekt för företagare, som skapar ny teknologi, nya produkter och nya arbetstillfällen, stimuleras i det nya samhället. Det ska öka tendensen till entreprenörskap och hårt arbete, vilket skapar unika och snabbt växande företag. För personer, som vill skapa eller utveckla företag, kommer själva miljön i det libertarianska samhället vara mycket positiv (4):
Föreställ Dig ett land inriktat på att möjliggöra mänsklig frihet i alla avseenden. Det ger motivation att maximalt utnyttja sin kraft, sitt tänkande, sina unika egenskaper och särskilt sin krea-
tivitet. Det skapar en maximal grad av utveckling pga en explosion av skapande, som människor, vilka känner ansvaret (frihetens följdkomponent) för alla facetter av sitt liv, presterar under levnaden. Det flyttar gränserna för prestationer i de flesta avseenden.
I det landet är det självklart att realisera sin fulla kraft och förverkliga den potential, som är en möjlig mening i tillvaron.
Ett av libertarianismens samhällsmål är att åstadkomma ett i alla avseenden dynamiskt samhälle, som skapar otaliga möjligheter för individen att realisera sin potential (där inkomsten bara är en aspekt).
Ett medel – och samtidigt mål – är just att på alla sätt frigöra människor, så att de kan nå maximal utveckling, vilket sannolikt samtidigt innebär en explosion av skillnader – av alla slag – mellan individerna. Sådana är bara att glädjas åt. De sammanfaller med goda människors mål, som ju är att verkligen pressa sitt tänkande, sin kraft och sina ansträngningar och speciellt sin kreativitet till gränsen. Man når då en överlappning av individernas och samhällets mål.
Socialister förstår helt enkelt inte företagares motivation. De tror, att pengar är det huvudsakliga målet, när dessa egentligen främst av de berörda ses som ett medel för tillväxt och att kunna fortsätta att bygga något, som för dem personligen är ytterst viktigt. Att – vanligen i fysisk form – förverkliga en ide´ är det väsentliga. Men den drivkraften gör samtidigt vinster mycket viktiga, för dessa möjliggör allt, möjliggör för entreprenören att realisera sin ide´, möjliggör tillväxt och därmed att egentligen – realisera sitt liv!
Andra tillväxtbefrämjande komponenter
Ett land, som på alla sätt undanröjer hinder för och kunskapsmässigt, offentligt, legalt och administrativt stödjer individuella initiativ, frihet och rätten att skapa och tjäna pengar, kommer att öka tillväxten. I en tid, när de stora företagen förlägger alltmera aktivitet till utlandet, är detta av yttersta vikt för Sverige.
Det medför större möjligheter att i alla avseenden förbättra landet, vilket så gott som alla drar nytta av. Och just ett överlägset skapande av resurser ska vara ett av många utmärkande drag för CVS.
Forskningen har visat, hur fundamentalt viktiga vissa institutioner i samhället är för ekonomisk tillväxt. Många av dessa finns redan väl utformade i Sverige men förbättringar gällande exempelvis äganderätten på vissa områden kan ske. Det ska finnas ett skattesystem, som inte exploaterar företagare och nämnvärt minskar deras motivation.
En effektiv konkurrens ska skyddas, och en aktiv konkurrenspolitik, som hindrar monopol och samarbete gällande priser mm mellan de stora aktörerna på en marknad, är av stor betydelse. Företags ställning på internationella marknader ska därvid observeras.
Immateriella lagar ska effektivt skydda intellektuell egendom och innovationer. Ett effektivt utbildningssystem, som tillgodoser arbetsmarknadens efterfrågan på väl utbildad arbetskraft, ska finnas. Finansieringen av detta ändras efter omständigheterna.
Artikelserien om den civila välfärdsstaten
- Del 7: Vad upplever individen?
- Del 6: Ekonomisk politik och “den ofantliga sektorn”
- Del 5: Nya meningsfulla arbeten i privata sektorn
- Del 4: De konstitutionella och ekonomiska sektorerna
- Del 3: Grundläggande principer
- Del 2: Nödvändigheten av förnyelse
- Del 1: Den politiska bakgrunden
Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” Vakna upp! Dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.
Referenser
- a) Se bl a Karvonen, L; Smith, E; Swedenborg, B; Petersson,O. (2004), Demokratirådets rapport. SNS Förlag, Stockholm, och b) Erixell, L (2022), Den svenska statsideologin, kap.4. Nordberghs Förlag, Stockholm.
- https://nyadagbladet.se/kronikor/darfor-blir-sverige-allt-samre/
- https://fridebatt.se/en-libertariansk-invandringspolitik/
- https://newsvoice.se/2023/04/dan-ahlmark-fragor-som-forandrar-livet/
