Hans Sternlycke: Demokratin kom med indianerna

-

KULTURKRÖNIKA. “Man kan nog säga att indianerna lade grunden till vår demokratisyn om frihet, jämlikhet och broderskap”, skriver Hans Sternlycke.

Tio år av inbördes diskussion tog det att fullborda, en ny historia om mänsklighet, för David Graeber och David Wengrow, professorer i antropologi och arkeologi. Graeber dog två månader efter att boken var färdig.

Den är på 641 sidor plus 122 sidor noter och litteraturförteckning. Den är skriven i amerikansk ordrik stil, men är väl värd att läsa genom de synvändor den ger för oss och för forskningen med förutfattade meningar om hur utvecklingen av jordbruk måste ske först, innan vi kunde få städer och stater att uppstå.

Att utvecklingsmönstret måste följa de punkterna i ordning har med nya arkeologiska upptäckter visat att det alls inte behöver vara så.

Man har också förutsatt att jägar- och samlarsamhället var mer jämlikt, med små ekonomiska skillnader och mer jämlikt med små skillnader i inflytande mellan kvinnor och män och kanske med gudinnekult och kvinnostyre.

Med ökad utveckling måste självorganiseringen överges. Vi fick eliter, underordning av kvinnor, stater och krig. Inte heller det stämmer. Utvecklingen kunde gå åt båda håll.

Den största staden i Turkiet i förhistorisk tid var ett jägarsamhälle. Jordbruket i Bördiga i halvmånen i Mesopotamien behövde lång tid för att utvecklas fullt ut. 3000 år längre än när det först uppstod för 9500 år sedan.

Jägar- och samlarkultur fans samtidigt med boskapsskötsel och åkerbruk. Teknikutvecklingen kom inte uppifrån utan genom handel, och det var ofta kvinnor som stod för den genom vad författarna kallar för lekfulla uppfinningar.

De mesopotamiska städerna före Sumererna styrdes av rådsförsamlingar. De organiserade även handel mellan dem och till andra områden.

Ibland rekryterades mer karismatiska män från Anatolien som ledare, men de tog bara hand om försvaret, medan rådsförsamlingen svarade för det civila, och denne blev avsatt om denne inte var till belåtenhet eller ville lägga sig i för mycket. De mesopotamiska städerna hade ett väl utvecklat socialt skyddsnät. Medborgarna kunde få stadstjänst vid templen.

Lilla istiden 1350-1850 har förklarats med färre solfläckar. Medeltidens digerdöd med ödelagda bygder kan ha bidragit till första utbrottet. De andra stora avkylningen på 1500-talet anser författarna kan ha uppstått med Européernas ankomst till Amerika med sjukdomar och mord på indianer.

Både USA och Amazonas hade stora befolkningar som till stor del försvann. Det slog mot odlingarna som ersattes med skog, som sög upp koldioxiden.

Nordamerika bestod av olikartade jägarsamhällen. Vid Stilla havets kust levde man av fisk. Stammarna i Kalifornien var fredliga och egalitära medan de i nordost var krigiska och hade en fjärdedel slavar. Det enda stora samhället i Nordamerika var Cahokia i en trakt med enorma jordkullar där återkommande festligheter hölls för hela Mississippiregionen.

Fram till år 1050 var det en liten ort men då exploderade befolkningen till flera 10.000 invånare. Ett par hundra år senare kom slutet lika abrupt. Krig utbröt. Regimen blev mer auktoritär. Människor flydde staden och bosatte sig enskilt. Omgivande stammar ville inte berätta vad som hände. Det sågs som en skamfläck och har kanske påverkat indiansk filosofi.

Erövringen av indianskt land motiverades med att de inte ägde marken. De sågs som barn eller oberäkneliga vildar, som inte hade förmåga till logiska resonemang. Därför fick det stort genomslag när samtalen mellan Kandiaronk, ledare för huronska stamförbundet Wendat och Lahontan, en fransk kolonialtjänsteman, trycktes i Amsterdam, sedan han tvingats bort från sin tjänst.

Den gav bränsle åt upplysningstidens idéer som sedan kulminerade i franska revolutionen. De samarbetade ofta och Kandiaronk bjöds in till debatter, som han sällan förlorade genom sin vältalighet, som man förundrades över. Den var han tvungen till för att förbli stamledare, eftersom posten inte innebar någon formell makt.

Många texter med liknande idéer strömmade till Europa, reseberättelser och skrivelser från stammarna. De påverkade Jean-Jacques Rousseau, men han angav inte källan och tog inte till sig det radikala innehållet fullt ut.

Det fick tillföras av arbetarrörelsen, men man kan nog säga att indianerna lade grunden till vår demokratisyn om frihet, jämlikhet och broderskap fullt ut i kamp mot försök till utsuddning från reaktionen.

Graebers och Weingrows genomgång av samhällsbildning och uppkomsten av staten är imponerande. Skrämmande är det innehav av våldsmakt som forskare kräver som ett element för att erkänna statsbildning och de vidrigheter som följt av den i alla stora civilisationer med kvinnoförtyck, tortyr, massmord och storståtliga begravningar med tusentals medföljande döda i sadomasochism.

Då är det mer hoppfullt att läsa om deras tolkning av den minoiska kulturen på Kreta, som kvinnostyrd och jämlik. Den gick under av vulkanutbrott, angrepp och en monstervåg. Huvudorten Knossos var obefäst. Palatsen hade alla dagens moderniteter.

Skriften Linear A kan inte läsas, eftersom vi inte vet vilket språk som talades. Kvar finns artefakter och målningar av landskap, drottningar, nakna ynglingar som rider på tjurar och kvinnor avbildade lite större än män och med bara bröst.

Kvinnorna bär maktattribut, utför fruktbarhetsriter och sitter i sammanträden med bara kvinnor, medan männen framställs som underdåniga.

Text: Hans Sternlycke

Hans Sternlycke
Hans Sternlyckehttp://www.miljomagasinet.se/
Hans Sternlycke (1942-) är medarbetare i redaktionen på Miljömagasinet och medlem i Miljöpartiet. Första politiska engagemanget var syndikalismen, men antiparliamentarism var lite ofruktbar sedan Centern och Miljöpartiet. Tror idag mer på ekonomisk omvandling underifrån, arbetskooperativ, ekobyar och omställningsrörelse. Jag skriver gärna om energifrågor, klimat, naturresurser, det ekonomiska pyramidspelet och övergång till hållbarhet. Vi behöver ett arbetsintensivare samhälle med mindre arbetstid. Låga inkomster skall inte beskattas.

17 KOMMENTARER

Prenumerera
Notify of
guest

17 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Erik Forsman
27 januari 2023 kl 16:28

Författaren har fått åtskilligt på huvudet för innehållet i artikeln. Ska vi ta skribenten på allvar med citat som: “Kvinnorna bär maktattribut, utför fruktbarhetsriter och sitter i sammanträden med bara kvinnor, medan männen framställs som underdåniga” så går det ju utmärkt för Hans att få till ett matriarkat inom ramen för sitt äktenskap eller relation till en ny kvinna, man behöver inte ändra hela samhället.

Frågan blir då om behovet av ett matriarkatet efterfrågas på grund av mannens behov, eller kvinnans? Hur pass bra känner Hans till hur kvinnor fungerar?

Kvinnors starkaste driv är inte makten, utan det sin gör henne lycklig och det är hennes nära relationer.

Last edited 12 dagar sedan by Erik Forsman
Erik Forsman
Reply to  Erik Forsman
27 januari 2023 kl 16:35

Av den orsaken är feminister omvänt ointresserade av vad som gör kvinnor lyckliga, just därför är de så olyckliga, vilket är syftet med att lura in dom i ideologin från början.

Är det inte frapperande att just feminister av alla grupper är så ointressant av kvinnornas lycka. Tror hans att makten kommer att göra kvinnorna lyckligare? Eller är det Hans behov som lyser igenom?

Erik Forsman
23 januari 2023 kl 12:16

Det herrarna inte tar mer i berättelsen alls är de sumeriska skapelsemyterna eller för den delen Veda skrifterna: historier som blir legender som blir till myter om artificiellt skapandet av planeter.  

När uppstod jordbrukssamhället? Ca 10 500 år sedan. Många nya hybridgrödor uppstod (eller skapades) samtidigt på rekordtid t ex vete (i själva verkar ca 20 tal – samtidigt). Detta i samband med “the grate flood”. Tänk om månen skapade då också?

(med inspiration av Göran Åkesson)

Det skedde en temperaturuppgång för ca 13 000 år sedan enligt mätningar från iskärnor, vilket följdes av en nedkylning som slutade för ca 10 500 år sedan. Nedkylningsperioden avbröts abrupt för ca 10 500 år sedan. Detta kan inte ske hur som helst utan måste ha en motsvarande förklaring.

För ca 10 500 år sedan skedde det som kallas syndafloden under Noahs tid, bibliskt. Vad skedde? Var det ett gudomligt ingripande eller har syndafloden ett helt annat ursprung? I sammanhanget skedde stora geologiska förändringar med förändring av hur land och havsområden förändrades och med ett gigantiskt tillskott av vatten.

I solsystemet finns flera viktiga anomalier bland annat:

a) Ett varierande tyngdpunktsförhållande, som innebär att solen vandrar omkring ett tänkt barycenter, där solen avståndsmässigt rör sig upp till två soldiametrar ett antal gånger under ca 100 år.

b) Ett asteroidbälte mellan planeterna Mars och Jupiter, som härrör från en exploderad planet.

c) Jorden är omgiven av en oformligt stor måne, som knappast kan ha uppstått naturligt om vi jämför dess storlek med de största månarna kring Jupiter, Saturnus eller Uranus.

Erik Forsman
Reply to  Erik Forsman
23 januari 2023 kl 12:18

I sumeriska skrifter talas om celesta händelser och om förekomsten av en planet Tiamat, som var en extrasolär planet med stor reflektion, troligen en vattenfylld planet.

Enligt Swedenborgs teosofi talas om solsystemets tidiga två solar. Därtill talas om Kingu som en begynnande egen planet, som i de celesta händelserna flyttades till vår jord.

Så: Tiamat var den solljusreflekterande vattenplaneten, som refereras till som solsystemets andra sol. Den exploderade. Att den finns refererad i folklore och teosofiska beskrivningar antyder att Tiamat har observerats och därför har exploderat, mer sannolikt i närtid än tidigt i solsystemets historia; observationen av de mer utvecklade entiteter som fanns på vår planet långt före syndafloden, därav dokumentation.

Om Tiamat var en vattenfylld planet som exploderade, dras av gravitationskrafterna åtminstone en del av materien mot solen, alltså mot vår jord. Om så skedde skulle mycket väl stora mängder vatten ha hamnat här och utlyst syndafloden.

Erik Forsman
Reply to  Erik Forsman
23 januari 2023 kl 12:19

Explosionen skulle också utlösa stora förändringar i solsystemets energistruktur, fortplantad till jorden i form av tektoniska förändringar, vulkanutbrott och en förändrad kontinental och havsfördelning. Kanske blev också månen en del av jordsystemet då, som med en gravitationellt stabiliserande verkan (årstider) till gagn för oss som lever nu.

Skedde således denna explosion för ca 10 500 år sedan? Varför och vad hände då? En planet exploderar inte hur som helst efter att ha varit i omlopp i solsystemet under lång tid. Exploderade den till följd av åtgärder av vem då? Hur länge har månen kretsat kring jorden?

RenaD
Rena
Reply to  Erik Forsman
23 januari 2023 kl 16:29

Graham Hancocks senaste serie på Netflix, Ancient Apocalypse kan ses här gratis och utan registrering eller reklam!!

https://bingewatch.to/watch-series/watch-ancient-apocalypse-hd-90187/1308091

Roland Salomonsson
Roland Salomonsson
Gäst
23 januari 2023 kl 11:46

En annan sak. Det tolkas idag så att i västra Europa, så är det unga kvinnor som överför kultur, teknik resp religion i samband med maktklaners giftermåls-system. Fram tills en ung kvinna i 13-14 års ålder fick mens och därmed ansågs vuxen, så skolades de i allt värt att veta och alla färdigheter livet behövde. Under tiden överenskom hennes föräldrar med en annan klan om giftermål med en son i samma ålder. Kvinnan själv hade inget att säga (sannolikt). Således vandrade enligt dna tonåriga kvinnor i samband med handelsresa ända ned till norra Alperna från Danska öarna och i motsatt riktning gick en annan kvinnoström. Det antas att grunden handlade om handelsutbyten med varor.

Roland Salomonsson
Roland Salomonsson
Gäst
23 januari 2023 kl 11:37

“Amazon-samhällen” har aldrig varit rent kvinnostyrda. Där man verkligen VET, så har samhällena fungerat enligt principen “den som kan eller har talanger skall utföra arbetet”. Ungefär. Den bäste jägaren (och därmed krigaren) kan ju vara en kvinna, men barnfödsel hindrar delvis att hon kontinuerligt är jägare. Inte sällan är en sådan kvinna “arrangerat” gift med en man som inte är typiskt manlig. Rätt kul!

En annan kul grej är, att när de nordiska Grönländarna övergav Grönland flyttade det inte bara till Island, Norge, Baskien (Grönland var från 1260 i Spansk ägo under kungariket Leon´s härskarfamilj). De flyttade även till Nordamerika. Inte bara till Lanx O Meddow. Idag har ca 50 ytterligare boplatser identifierats i St Laurenceviken, men är inte utgrävda. Ett flertal boplatser kan även misstänkas ha anlagts längs ostkusten t o m Manhattan. Kåre Prutz´s forskning! Grönlänningarna förde dock med sig fler sjukdomar som drabbade urbefolkningarna. Bägge samhällena försvagades, men började samarbeta och en ny ur-folkskultur uppstod. När en Nordisländsk sjöman tillfrågades av kolonins präst vad besökande indianer höll på med så sade denne att de tackade för maten genom dans och att på (nord-) isländska betyde orden “tack för maten, den var god” osv och så gjorde man även vid tiden på Nordisland.
Det viktiga är att Nordiskt styrelseskick introducerades bland indianbefolkningarna i Nordost, där kvinnor hade sitt tydliga inflytande. Sannolikt infördes X-dna:t via Nordbor, som hade band till Baskerna. När Brendan (500-talet) reste till Nordamerika, så reste han i en Umiak av skinn och inte med någon rundbottnad farkost. Även i Nordnorge användes skinnbåt av typ “umiak” av samer. Inuiter anlände f ö regelbundet till NV Irland, Skottland resp öarna norr om (krönikor från de olika småklostren för eremiter), men överlevde sällan p g a sjukdomar om de försökte stanna. Men Umiak´s var väl kända. Således visste Europeerna i Nordväst att det fanns land åt väster.

Erik Forsman
23 januari 2023 kl 09:47

Socialkonstruktivismen som mer eller mindre kommit att bli synonymt med kulturmaxism påstås vara en vetenskap: ”samhällsvetenskapligt”; ett perspektiv som betraktar samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra.

Människan påstås konstruerar delar av sin förståelse av världen utifrån sina tidigare erfarenheter och sitt sociala sammanhang. Denna förståelse använder hon sedan för att tolka sin omgivning och agera utifrån tolkningar som styrs av exempelvis genus. 

I själva verket är detta inget annat än ett av flera sätt att dölja vad som egentligen sker: att en maktelit med religiösa (diaboliska) förtecken styr samhället dit de vill och istället för att studera hur den ekonomiska eliten gör detta vill man istället hävda att människor gör det – läs alla påverkar alla. Egentligen borde socialkonstruktivism studera hur samhället är socialt konstruerat av makteliten i ett visst syfte. Hela tricket ligger i just detta. Att människor (i ställe för människan) tolkar sin omvärld är trivialt: vad som är av vikt är hur makten påtvingar oss tolkningar i syfte att dölja sin egen påverkan genom sin allena rådande propaganda. Det är i ljuset av detta som socialkonstruktivismen skall ses. En gigantisk pysop att få oss att titta åt ett annat håll samt konstruera låtsasförklaringar att det inte finns någon makt, utan att vi alla utifrån våra fördomar tillsammans konstruerar samhället till vad det blir. Ju sämre samhället blir ju mer fel är det på våra fördomar som därför måste ändras genom normkritik. Det ligger så att säga i sakens natur från maktens perspektiv att därför försämra så mycket det går, för ju mer måste man ändra på människan som sägs konstruera samhället när det i själva verket är makteliten självt som står för alla förändringar i samhället som i förtäckta ordalag kallas för utveckling. Jag skulle hävda att det var länge sedan utvecklingen gick framåt.  

Erik Forsman
23 januari 2023 kl 08:21

Del 2

Som alla socialantropologer skriver han spretigt: korta påstående utan fördjupande förklaringar nerdränkta i fotnoter. Förvånansvärt lättläst bok för att komma från en socialantropolog. Han nämner i förbigående i ett par futtiga rader i slutet av boken det moderna banksystemet och möjligen att man kan läsa ordet Goldman Sachs och påstår sig vara en av organisatörerna av occupait Wallstreet en pseudovänsterrörelse som med all sannolikhet var orkestrerad av etablissemanget självt.
Det är beklämmande hur lite dessa kulturmaxistiska förespråkare i sina dekonstruktioner av det västerländska samhället lyckas undvika NWO och den ekonomiska elitens förehavande – hur det helt lyckas trolla bort detta ur sina böcker. Läste dessa författare eller självutnämnda filosofer då “know your enemy” som koncept tycks bortglömt idag, eller så är folk för lata, de kopierar bara vad andra har författat och nöjer sig med det.

Erik Forsman
23 januari 2023 kl 08:20

De jag känner till bäst är Jean-Jacques Rousseau och David Graeber samt framför allt Michel Foucault men även i viss mån Jacques Ellul. Det man kan säga förenar dessa herrar är att de konsekvent utesluter allt som rör frimureriet och den ekonomiska så kallade utvecklingen med familjen Rothschild i spetsen när de kliver genom historien. Det är en makalös uppgift att klara av konststycket att totalt osynliggöra detta. Närmast kommer David Graeber som skrev boken: “Debt” alltså skuld; var det ekonomiska begreppet egentligen kommer ifrån. Det här kan man tala om hur länge som helst. Han belyser fenomenet historiskt och boken börjar med att visa att majoriteten av översatta sumeriska kilskriftstexter (inristningar på handstora lertavlor) berör just skuld: pälshandlaren är skyldig fiskaren, bonden krögaren osv, osv korsvis och runder effektivt t ex hela Adam Smith påverkan. Han skriver mycket om mänskliga valutor, så kallade sociala inteckningar alltså framtida generationers arbete eller slaveri osv. Det är i mitt tycke smått fantastiskt att man kan skriva en hel bok om skuld, samtidigt inte ens nämna vad ett ägande betyder och vad det innebär eller för den delen hur pengar skapas. Nämnas bör att han är av judisk börd och borde således ha kunskaper om dessa ting.

Frida Lind
Frida Lind
Gäst
22 januari 2023 kl 12:11

Även Sverige har uråldriga traditioner av samråd där man också hade rätt att slå ihjäl den ledare som inte skötte sig. Så vissa saker var verkligen bättre förr.

Last edited 17 dagar sedan by Frida Lind
Erik Forsman
Reply to  Frida Lind
22 januari 2023 kl 12:18

Absolut. Fördelen med dåtidens monarki var att det fanns en enda person som var ytterst ansvarig för allt inom riket, som med pöbeln med högafflar i högsta hugg ta av daga om missnöjet blev för svårt. Det kallar jag gatans demokrati.

Vem skall i dag ställa till svars för rikets förtvivlade situation? Ingen. Alla skyller på alla då ingen tycks veta vem som har makten.

Last edited 17 dagar sedan by Erik Forsman
Anders
Anders
Gäst
Reply to  Erik Forsman
22 januari 2023 kl 15:05

Kan du ge något exempel på när ”gatans demokrati” lyckats i Svensk historia?

Erik Forsman
Reply to  Anders
22 januari 2023 kl 15:57

Ja det kan kanske vara svårare att hitta: snapphanarna, som förde en kamp för en återförening med Danmark. Sedan de småländska upproren under Nils Dacke. Sedan https stora daldansen 1743 och Klågerupskravallerna 1811.

Erik Forsman
22 januari 2023 kl 08:57

Så mycket kan jag säga att Jean-Jacques Rousseau, David Graeber och David Wengrow alla är författare som är obligatoriska på universitetens socialantropologiska institutioner tillsammans med superstjärnan Michel Foucault och i viss mån även Jacques Ellul (osv…) har läst ett antal böcker dom alla och de faller alla under Socialkonstruktivismenoch det är inte så förvånande på en socialantropologisk institution för här dissekerar man den västerländska civilisationen.

Dan Ahlmark
Reply to  Erik Forsman
22 januari 2023 kl 13:15

Idehistoriskt är jag övertygad om, att den grekiska klassiska demokratin ( se:
https://www.frihetsportalen.se/2023/01/den-libertarianska-historiesynen-del-1-4/ )
har varit av mycket större betydelse för europeisk demokratisyn än indianska impulser. Detsamma gäller senare den amerikanska konstitutionen.

Hans Sternlycke
Hans Sternlyckehttp://www.miljomagasinet.se/
Hans Sternlycke (1942-) är medarbetare i redaktionen på Miljömagasinet och medlem i Miljöpartiet. Första politiska engagemanget var syndikalismen, men antiparliamentarism var lite ofruktbar sedan Centern och Miljöpartiet. Tror idag mer på ekonomisk omvandling underifrån, arbetskooperativ, ekobyar och omställningsrörelse. Jag skriver gärna om energifrågor, klimat, naturresurser, det ekonomiska pyramidspelet och övergång till hållbarhet. Vi behöver ett arbetsintensivare samhälle med mindre arbetstid. Låga inkomster skall inte beskattas.

SENASTE KOMMENTARER

ARKIV