Mänskliga rättigheter är inte gratis

Vad historien berättar är att privilegierade och de som betraktar sig som ägare till makten försvarar sina ”rättigheter” in i döden medan de som anser sig har rätt till sin frihet och stöder demokrati kämpar för denna rättighet in i döden.
Den sida som vinner får kommande generationer leva med och antingen acceptera som fångar underkastade en diktatur (Nordkorea) eller som fria medborgare delaktiga i en demokrati (Frankrike, USA).
Man skulle kunna se det som en kamp mellan den själviska och den altruistiska genen. I Nordkorea går all mat till en exklusiv utvald ”elit” medan resten av folket svälter. I USA med sin extremliberalism, där den starke har rätt att ta för sig, svälter den svage som inte lyckats få till det som alla möjligheter erbjuder.
Politiskt kan man se diktatorstyre som den brutala egoismen och demokrati som altruismens strävan efter frihet under ansvar. Vi vet att det inte är så enkelt och det tar tid innan demokratin utvecklas och kan bli genuint humanistisk och altruistisk. Det senare kommer i väst till uttryck i välgörenhet och insamlingar till människor i nöd. Det kommer även till uttryck i att vi tar emot människor på flykt. Men det märkliga är att somliga tar med sig det förtryck man flytt från.
Succébo-fröet till framgång – vägen till det mest gynnsamma för alla, går via att pröva allt vi inte vill ha. Så länge folk väljer förtryck som sharia är det folkets val att låta despoter styra. ”Kampen för frihet och demokrati -sharia?”
Tragiskt ja, men exempel på hur rigid människan kan vara och väljer att låsa in sig och därmed sina medmänniskor vid något som är destruktivt.
Vad är drivkraften till detta? Rädsla, man vet vad man har men inte vad man får? Man vågar inte ta ansvar för ett liv i frihet?
Som det kommer till uttryck i samhällen kan det liknas med sekter som Amish eller muslimska samhällen som kräver sharialagar. Kvinnor tvingas stänga in sig och klä sig i burka eller niqab när de vistas bland andra.

Kampen för frihet är mänsklighetens historia
I Väst och i Norden har kvinnan för knappt hundra år sedan slängt av sig huvudduken. Vi har en sekulariserad stat som åtskiljer tro och styre.
Ska vi nu ha integritet och sjävbevarelsedrift nog att stoppa medeltidens kvinnoförtryck och häxjakt.
Otydlighet spär på främlingsfientligheten och ger stöd för samhällets mörkare krafter.
I mänskliga rättigheter ingår också att sätta stopp för det vi inte vill ha.
Sverige vill inte ha sharia. Så sätt stopp vid gränsen. Vill man komma in här får man skriva på att man accepterar de lagar som gäller här och kasta av sig förtryckets attribut.
Det får inte bara vara SD som vinner på att Sverige står handfallet.
Det måste finnas alternativ.
Börje Peratt