KRÖNIKA: Dr Erik Enby berättar hur han från början i sin medicinska karriär kom in på sökandet efter de kroniska sjukdomarnas egentliga orsaker, något som ledde till forskning inom somatisk ekologi, dvs hur människans kropp är värd för både hälsosamma och sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Text: Dr Erik Enby | Artikeln har tidigare publicerats i TV Hälsa
Tidigt besökte jag som många av mina kolleger den årliga läkarstämman i Älvsjö. Jag minns särskilt ett föredrag som hölls av en läkare som arbetade på samma sjukhus som jag.
Han poängterade hur viktigt det var med forskning och menade att om man kom på det ”minsta lilla” som skulle kunna förklara varför sjukdom startade i våra kroppar, så skulle man till varje pris försöka utreda om detta ”minsta lilla” rimligen skulle kunna hänga samman med eller kanske till och med utgöra orsaken till en pågående sjuklighet.
Jag hade startat min blodmikroskopering och talade senare med denne läkare om den för mig helt okända mikrobiologiska växten som jag hade observerat i de kroniskt sjukas kroppsvätskor. Det visade sig då att kollegan inte var intresserad och vi tog faktiskt aldrig mer kontakt med varandra.
Oförmodat blev jag sedermera kontaktad av en kollega som var överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och illa ute med ett kroniskt sjukdomstillstånd. På sjukhuset fanns ingen hjälp att få och givetvis kunde inte heller jag på den tiden erbjuda något bra behandlingsförslag. Vi fick dock bra kontakt och när jag hade berättat om mitt blodmikroskoperingsprojekt, blev det faktiskt så att jag via denna kollega istället blev den som fick hjälp och det med att komma närmare ett etablerat sammanhang med min undersökning av blod och blodplasma från kroniskt sjuka.
Man kan inte få till stånd något sådant utan hjälp. Den fick jag av överläkaren och professorn docent Ulla Selldén och hennes chef professor Ingemar Petersén vilka var verksamma vid institutionen för klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
De möjliggjorde för mig att få mikroskopera kroppsvätskor från patienter med multipel skleros (MS) och amyotrofisk lateralskleros (ALS) och jag tilläts att sitta med mitt mikroskop i ett rum i direkt anknytning till de avdelningar där man hade hand om patienter med dessa sjukdomstillstånd. Detta arbete innanför sjukhusets murar mynnade med tiden ut i en uppsats om den massiva mikrobiologiska växtligheten i ALS-patientens kroppsvätska [ref 2].
Professor Petersén föreslog att man skulle ansöka om att få mitt projekt bedömt av den forskningsetiska kommittén vid den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, men först skulle mitt mikroskoperingsarbete demonstreras och bedömas på institutionen för Virologi. Detta skedde hösten 1983.
Den etiska kommittén godkände sedermera projektet som försågs med projektnummer och rubricering:Project no. 214-83:
Analysis of blood and blood plasma regarding the variation of an unknown possible pathogenetical factor in the disease panorama. Investigator: Dr. Erik Enby, Vasa Hospital, Göteborg.
This is to certify that on June 15, 1983 the Ethical Committe of the Medical Faculty, University of Göteborg, found the above-mentioned project ethically acceptable.
Göteborg, October 3, 1983. Nils Svedmyr, M.D. , Ph.D. Professor Secretary of the Ethical Committee
Detta betydde att projektet kanske var på väg att kunna bli registrerat vid den medicinska fakulteten. Kanske handlade det om ”detta lilla” som man därför till varje pris skulle undersöka grundligt. Nästa steg var nu att få en handledare. Då jag på den tiden var inne på doktorandutbildningen borde detta kunna ordnas.
Snart skulle man dock meddela mig att det inte fanns någon handledare som var villig att ansvara för det som jag skulle göra och det lär ha berott på att ingen egentligen insåg vad jag höll på med. Man meddelade mig också att det inte var möjligt att låta projektet fortsätta under etablerade former. Det återstod bara att driva projektet i egen regi. De kommande 35 åren gjorde jag allt som man som ensam undersökare kunde åstadkomma.
Somatisk ekologi
Under arbetets gång framgick att det vid all kronicitet förekom olika former av mikrobiologisk växt i de kroniskt sjukas kroppsvätskor och vävnader. Blod från nyfödda med Downs syndrom och andra utvecklingsstörningar kunde vara totalt invaderat av sådan växt och vid pågående anafylaktisk chock kunde detta vara totalt nersölat med okänd mikrobiologisk växt. I mikroskopet kunde man ibland se hur denna fullständigt svärmade i blodplasman.
Blodutflyten mellan objektglas och täckglas kunde observeras i mikroskopet ända upp till 10 dagar. Under den tiden kunde man ibland konstatera att de olika partikelfynden i blod och blodplasma faktiskt ökade i mängd eller med andra ord växte [ref 3].
Då växt kan ändra på en jordmån skulle det kunna vara så att de okända mikroflororna – i analogi med att växt förändrar en jordmån – leder till förändringar i blod och blodplasma och vävnader med olika former av långsamt ökande sjuklighet – kronicitet – som följd.
Då mitt mikroskoperingsarbete hade visat att det vid alla former av kronicitet förekommer olika former av utbredd mikrobiologisk växt i de kroniskt sjukas kroppsvätskor och vävnader ledde detta tanken till att det fanns anledning att undersöka om olika former av långdragen sjuklighet skulle kunna dämpas med antiseptiska substanser. Att på detta sätt dämpa kronicitet har pågått sedan urminnes tid utan att man har haft en aning om vad man påverkade med sina terapier.
Ännu i modern tid har man ofta använt sig av medel som lindrar kroniska besvär utan att veta hur medlen fungerar. Att lindra magbesvär med hjälp av Samarin är ett modernt exempel på detta. I snart 100 år har man använt detta medel för att dämpa gastrit- och magsårsbesvär. Man har varit nöjd med att medlet dämpat magsymptomen och förklarat detta med att natriumbikarbonat i medlet neutraliserar den ökade mängden saltsyra i magsaften.
Med 2005 års nobelpris för upptäckten Helicobacter pylori som orsak till dessa symptom kom emellertid pusselbiten som förklarade varför Samarin minskar gastrit- och magsårspatienternas besvär. Medlet har växthämmande effekt bland annat därför att det innehåller den infektionsdämpande substansen natriumbikarbonat som dessutom höjer pH-värdet i regionen. Ett annat exempel är att vissa former av myelom kan hävas med den infektionshämmande örten gurkmeja vilket publicerades i BMJ 2017 [ref 4].
Att hämma eller sanera bort dessa olika former av mikrobiologisk växt borde alltså kunna leda till att ihållande sjuklighet – kronicitet – och fortsatt successiv försämring av olika långdragna sjukdomstillstånd skulle kunna hävas genom att behandla kroniskt sjuka med antiseptiska terapier. Således började jag att behandla kroniskt sjuka med infektionshämmande medel.
Detta sätt att behandla kroniskt sjuka ledde ofta till anmärkningsvärda förbättringar med minskad kronicitet och till och med individer med kroniska maligna tillstånd kunde ibland uppnå det som skulle kunna rubriceras som det så kallade ”hälsotillståndet”.
Genom att det var möjligt att med olika antiseptika förbättra kroniskt sjuka skulle man kunna förmoda att det är en mikrobiologisk angelägenhet att vara kroniskt sjuk och dessutom hävda att man ex juvantibus visat att de mikrofloror som förekommer i kroppsvätska och vävnader vid olika former av kronisk sjuklighet och i olika former av cancersubstans verkligen är sjukdomsalstrande.
För att utveckla projektet vidare måste det få pågå under etablerade former. Då kommer det sannolikt att resultera i en nytt medicinskt ämnesområde – somatisk ekologi – som skall beskriva och studera den mikrobiologiska växten i kroppsvätskor och vävnader från kroniskt sjuka och hur sådan interfererar med bådadera och därigenom orsakar olika former av kronicitet [ref 5]. Då ny kunskap ofta stör får man förmodligen räkna med att det kommer att dröja länge innan något sådant kommer att hända.
Text: Dr Erik Enby
Referenser och relaterat inom somatisk ekologi
- Enby.se: Blodförändringar hos kroniskt sjuka samt en teori om totala och partiella sårenheter
- Enby.se: Okända partiklar och strukturer i ALS-patientens blod
- Enby.se: Förekomst av cykliska mikrobiella processer påvisade i blodet hos kroniskt sjuka patienter
- NewsVoice: Kvinna kan ha botat sin cancer med gurkmejans curcuminoider
- Enby.se: Några grundregler i Somatisk Ekologi
- TV Helse: Dr Erik Enby: Förruttnelse dödar våra kroniskt sjuka – Sjukvården samarbetar
- NewsVoice: Därför flyttar cancerindustrin fram en lösning på “cancergåtan”
- TV Helse: Dödlig svampinfektion sprids globalt – Candida auris
- Natural News: Hospitals are releasing deadly superbug fungi into the open air, “colonizing” the population with dangerous pathogens that have a 41% – 88% fatality rate