Läkemedelsverkets nya GD – Hemligstämplad rekrytering ett brott mot offentlighetsprincipen? – Del 1

Jan Norberg, selfie 2021-08-25 Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. Se lista på alla Norbergs artiklar.
publicerad 7 september 2020
- Jan Norberg
Läkemedelsverket,huvudkontor. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia

GRANSKNING. NewsVoice har valt att följa en typisk utnämning inom myndighetsvärlden. Som exempel tar vi Regeringens rekrytering av en ny generaldirektör till Läkemedelsverket. Kan mest meriterade person verkligen få jobbet?

Text: Jan Norberg, uppdaterad kl 11:59, 7 sep 2020

Artikelserien: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Intervju med Norberg | Del 5

Svenska politiker kritiserar återkommande länder som exempelvis Ungern och Polen med argumentet att dessa regeringar missbrukar sin utnämningsmakt inom tex domstolsväsendet, men är Sverige ett föregångsland?

I dagarna går ansökningstiden ut för de vill söka jobbet som generaldirektör (GD) på svenska Läkemedelsverket, men är det någon idé att söka denna tjänst? Är tjänsten i själva verket redan tillsatt och på andra meriter än de vilka framhålls som önskvärda?

Se utlysning (kopia AF:s ansökan, sparad på Archive.is)

Regeringen avslutar sin annons med texten:

“Svensk statsförvaltning består av cirka 200 myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen anställer myndighetscheferna och beslutar om deras anställningsvillkor. Lönen är individuell och bestäms mot bakgrund av de krav som ställs på befattningen och chefens kvalifikationer och erfarenheter. De flesta myndighetschefer anställs för en bestämd tid – normalt är den första anställningsperioden sex år.”

Efter att vi har läst igenom de krav som ställs på sökande blir frågan varför det inte ställs högre krav på bevisad kompetens för verksamhetens huvudsakliga kompetensområde? De enda krav som ens kommer i närheten av sakkunskap inom området är följande:

”Erfarenhet av att arbeta med och kunskap om hälso- och sjukvårdsfrågor och läkemedelsfrågor.”

Det förefaller inte vara av särskilt stor vikt att kunna mycket om hälso- och sjukvårdsfrågor samt läkemedel. Varför det? Med denna mycket generella kravställning borde rimligen väldigt många kunna söka denna tjänst som GD för Läkemedelsverket.

Varför ställs till exempel inga mer specificerade utbildningskrav? Menar därmed Regeringen att en undersköterska med gedigen ”erfarenhet” kan söka jobbet?


NewsVoice kan förstå att Regeringen vill att så många som möjligt skall kunna söka detta jobb, men om ”erfarenhet” av arbete med hälso-, sjukvård och läkemedelsfrågor är det enda kravet så borde nästan alla från hälso- och sjukvårdssektorn kunna söka detta jobb.


När Regeringen motiverar sitt val brukar formuleringen alltid innehålla nåt i stil med ”vid en samlad bedömning har Regeringen bedömt NN som den mest meriterade för tjänsten”.

NewsVoice har följt Regeringens tillämpade utnämningsmakt under en tid och kunnat dra slutsatsen att de mer formella kompetens- och erfarenhetskraven medvetet lämnas helt öppna så att Regeringens egna mycket subjektiva och starkt politiserade bedömningar inte ska kunna kritiseras efter tillsättningen.

Hemligstämplad rekrytering – Ett brott mot offentlighetsprincipen

För att vara helt säkra på att undgå kritik har Regeringen medvetet och utan någon som helst lagrumshänvisning valt att bryta mot offentlighetsprincipen genom att hemligstämpla hela rekryteringsförfarandet och dessutom sekretessbelägga vilka som sökt jobbet. Detta gör att skönsmässiga och helt godtyckliga utnämningar kan ske utan att allmänheten har så mycket som en chans att granska Regeringens arbete.

I de utnämningar vi hittills har granskat har regeringen medvetet och överlagt brutit mot den grundlag som riksdagen beslöt redan 1974, 12:e kapitlet 5:e §.

Särskilda bestämmelser om statligt anställda

    • Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
    • Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408).

Hur kan allmänheten få insyn i Regeringens hemligstämplade rekrytering?

Att få Regeringens rekryteringsförfarande, dvs utnämningsmakten, prövad är i praktiken helt omöjlig. Statens Överklagandenämnd är ju en skapelse där Regeringen själv tillsätter ledamöterna, information från Kammarkollegiet som i praktiken handlägger detta på Regeringens uppdrag.

”Kammarkollegiet utför administrativa och handläggande uppgifter åt Statens överklagandenämnd. Nämnden består av minst sju ledamöter som regeringen tillsätter på tre år.”

Kammarkollegiet: Statens överklagandenämnd

Är regeringens utnämningsmakt demokratisk eller leder den till godtyckliga utnämningar inom domstolsväsendet och myndighetsvärlden? Allmänhetens möjligheter att kunna granska dessa tillsättningsprocesser är alltså begränsad, vilket indikerar att det finns en djup stat. NewsVoice följer denna utnämning den närmaste tiden och återrapportera vad vi kunnat få fram.

Text: NewsVoice

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq